Årets undersökningar har upptäckt en befästningsmur under grästorven! Den ligger parallellt med stenhusets mur i nordväst, mot den del av stenhuset där den äldsta entrén till huset ligger.

Drönarbild över området som visar murens sträckning. Den gula markeringen visar leran som stenbumlingarna ligger i, den orange markeringen är ett tegelgolv som sannolikt legat i ett hus som föregått muren. Foto: Arkeologerna (CC BY)

Det var stenraden som hittades 1972 som visade sig vara en del av en komplicerad murkonstruktion bestående av gråsten, tegel och lera. Befästningen består av en så kallad skalmur, där endast ytskikten bestod av sten och mellanrummet mellan dessa fyllts med mindre sten, trasigt tegel etc. Skalmuren i Biskopstuna har troligen varit en tegelmur som legat på ett gråstensfundament. På utsidan av muren, mot vallgraven, låg en djup ränna fylld med stora stenbumlingar och lera. Den sten- och lerfyllda rännan fungerade som en slags förstärkande skoning till tegelmuren. Tillgången på lera till bygget tyder på att man grävde eller förbättrade vallgraven i samband med murbygget. Det var således en stor insats som gjordes för att förstärka försvaret av borgen.

De stora stenbumlingarna i rännan. Foto: Arkeologerna (CC BY)

Muren ligger cirka fyra meter ifrån stenhuset såsom det sannolikt såg ut under 1400- och 1500-talen, vilket innebär att det endast är en smal passage mellan mur och hus. Det finns exempel på medeltida borgar med ett sådan planläggning och den har då tolkats militärstrategisk, som ett sätt att lättare oskadliggöra fienden som tar sig över muren. En alternativ tolkning är att muren hör samman med stenhuset i dess äldre skeden, då rummen mot nordväst ännu inte var byggda. I sådana fall skulle det finnas utrymme för en inre borggård innanför muren.

I de schakt som tagits upp i år kan vi se ett avsnitt av muren om cirka 12 meter längs med stenhusets nordvästra murvägg och hörn. Vid det nordvästra hörnet av stenhuset ändrar muren karaktär, men tycks fortsätta, men med en annan konstruktion som kanske omfattar träinslag som exempelvis en palissad. Här tar dock undersökningsschakten slut och frågorna hopar sig. Är befästningsmuren en ringmur, det vill säga en mur som löper runt hela borgen?  Och är den konstruerad på olika sätt åt olika väderstreck?

En ringmur skulle ge borgen i Biskopstuna ett helt annat befäst uttryck, än den borg med enbart vallgrav som vi känner idag. Det var främst kungen som byggde ringmursborgar under medeltiden, men en ärkebiskop stod inte långt efter kungen i samhällshierarkin. En mäktig ärkebiskop kan således ha byggt ett starkt fäste i Biskopstuna.

Stenfundamentet för skalmuren. Foto: Arkeologerna (CC BY)