Pepparkakor, lussebullar, klenäter och julbröd. Gillar du också att baka? Förr gällde det att ha bra ugnar och redskap, men de kunde se lite annorlunda ut mot dagens…

Den inrasade kupolen till ugnen i Fyrislund har rensats fram och är synlig som ett orangebränt parti med rika inslag av ugnsinfodring. Foto: Arkeologerna CC-BY

För att få till gott bröd och goda kakor krävs en bra ugn och gedigna förberedelser. Spåren av brödbakning går långt tillbaka i tiden. På bilden syns resterna av en sorts varmluftsugn från Fyrislund, troligen mellan 1 500–2 000 år gammal som hittades under en utgrävning 2015. Först grävdes en grop, kring gropen restes ett nät av ihopflätade vidjor i en kupolform. Nätet har därefter täckts med lera så att en lerkupol täckt gropen med en öppning på långsidan. I gropen har man eldat och bränt leran till en stabil lerkupol. Sedan har man troligen använt ugnen genom att försiktigt elda upp den till rätt temperatur, placera det man ville tillaga i ugnen och täppa till öppningen. Kanske har man torkat eller rostat säd eller bakat bröd?

Malstenslöpare, knytnävsstora runda stenar som användes till att mala korn, växter, nötter och annat till mjöl hittas ofta på boplatser. Även större stenblock med en konkav sida, så kallade underliggare, som användes som underlag dyker upp då och då. Under bronsåldern (1 700 f Kr –500 f Kr) förekom malning på en boplats i Fiskeby i Östergötland , här har vi hittat både löpare och underliggare men det är oklart om det var bröd som bakades.

Längre fram i historien när brödet blev vanligare skiljde sig ofta det som bakades till jul från vardagsbrödet genom att julbröden kunde formas till figurer och var av finare mjöl. Vår kanske mest ”juliga” kaka; pepparkakan som kom under medeltiden, var då främst något för de som bodde i städerna eller de rika och kunde innehålla riktig peppar…

Här är exempel på underliggare och löpare som användes att mala växter, spannmål och annat till mjöl, från en bronsåldersmiljö i Fiskeby, Östergötland. Foto: Arkeologerna CC-BY