Välkommen till vår julkalender som du kommer att kunna följa här på webben i 24 dagar fram till julafton. Idag är det ”Glöggens dag” och vad är väl bättre att värma sig med snöiga dagar i fält?
Varmt kryddat vin finns i många länder och kan vara antingen rött eller vitt. Under antiken tillsatte greker och romare kryddor i vin av hälsoskäl och för att förbättra smaken. Svenskarna började dricka sådant vin redan under medeltiden, ofta serverades vitt vin från Tyskland på gästabuden, en av förespråkarna var kung Gustav Vasa. Han höll sig med en egen blandare av Klaret, Kilian Vintappare, som gjorde ett hopkok av rhenskt vin kryddat med socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor. Hypocras var ett annat vin som fick sitt namn efter läkekonstens fader Hippocrates och kryddades med ingefära, nejlikor och muskot. Ett vin som Erik XIV sades vara särskilt förtjust i var lutendank, bisarrt nog kryddat vin blandat med mjölk.
På 1600-talet dök ordet ”glödgat vin” upp för första gången, det syftar på hur man tillverkade glögg genom att dränka in en sockertopp i cognac som tändes på, varefter det smältande sockret rann ner i blandningen. I Sverige blev glögg allt mer populärt under 1800-talet och många vinhandelsfirmor gjorde egna sorter där flaskorna pryddes av fina etiketter med tomtenissar. Nuförtiden är det en utpräglad jultradition som intas ur små koppar och serveras med mandel och russin. Smakerna kan variera i det oändliga med allt ifrån lakritsglögg till glögg smaksatt med basilika, timjan och Limoncello.
Ett tidstypiskt vinglas som kan ha använts till att servera vitt kryddat vin i dök upp under de arkeologiska utgrävningarna i kvarteret Kvarnholmen i centrala Kalmar. I kvarteret Gesällen hittades cirka 2 400 glasskärvor, däribland fragment av flera vinglas. Det här är en del av en så kallad remmare eller römerglas, med hallonformiga noppor från mitten av 16oo-talet.
