Det är juni 2020 och vi befinner oss mitt i en pandemiVilka effekter COVID-19 kommer ha på oss över tid kan vi inte veta, vi kan däremot konstatera att det inte är första gången vi drabbas kollektivt av sjukdomLåt oss resa tillbaka till 1800-talets Göteborg och kolerans intåg i Sverige. 

Sommaren 1834 är en ovanligt varm sommar. Sedan några år tillbaka har koleran härjat i Norge, Finland och Ryssland, men Sverige har hittills klarat sig undan. I slutet av juli vänder dock turen, då en sjöman vid namn Anders Rydberg plötsligt blir väldigt sjuk. Tolv timmar efter insjuknandet dör Anders, 52 år gammal. Anna Persdotter, Anders hustru, insjuknar strax därefter. Även Anna dör hastigt, 55 år gammal. Paret bor vid sin död i Göteborgs fattigare kvarter i Majorna. Det skulle dröja 20 år innan dödsfallen kunde kopplas till kolera, men idag vet vi att sjömannen Anders var Sveriges första koleraoffer.  

Uppslag från Död- och begravningsboken, Kristine församling. Kristine församling var staden norr om Stora Hamnkanalen. Söder därom var Gustavi församling/Domkyrkoförsamlingen. Foto Riksarkivet

Såhär ser dödboken ut för Kristine församling i augusti 1834. Bara under augusti månad dog 264 personer i kolera i Kristine församling. I september lugnade det ned sig lite, men fortfarande dog många. I Domkyrkoförsamlingen var det så illa att prästen inte hann skriva in folk vartefter som de dog. I stället samlade han alla namnen i en särskild lista över dem som dog i ”farsoten Cholera”. Här dog 728 personer. Därtill kommer ett antal människor som dött i Göteborg men inte tillhörde någon av stadens församlingar. Så det är rimligt att anta att ett tusental dog bara under augusti månad 

Här på Tegelbruksängen låg sedan slutet av 1600-talet Garnisonskyrkogården. Det är platsen med nummer 171 på kartan från år 1800. Här begravdes främst soldater och deras familjer. Karta från Lantmäteriet

År 1855 var kyrkogården betydligt större. Det beror på att den fick utvidgas kraftigt för att få plats med en del av alla dem som föll offer för koleran på sensommaren 1843. Idag ligger det nya polishuset på platsen. Karta Göteborgs stad

1834 inrättades kolerakyrkogårdar i Redbergslid, det som idag kallas Lundenoch Kommendantsängen öster om LinnégatanÄven i Bräcke anlades en kolerakyrkogård 1834. 1866 anlades en kolerakyrkogård i KallebäckPå Rivö i hamninloppet fanns också en kolerakyrkogård. Totalt drabbades Sverige av nio vågor av koleraepidemier under åren 1834–1873, och drygt 37 000 svenskar dog av kolera under dessa år. Den största vågen var även den första, och 1834 räknar man med att var tionde göteborgare dog av kolera. 25 000 svenskar insjuknade totalt 1834, och drygt hälften av alla smittade dog. 

Vi har tidigare utfört arkeologisk undersökning på Garnisonskyrkogården i Göteborg. För vidare läsning, se Garnisonens gravar i Göteborg av Caroline Arcini och Carina Bramstång Plura.