Vi har de senaste veckorna undersökt kronobränneriets smedja. Lämningarna bestod bland annat av ett fundament till en ässja, fyndförande lager, samt ett nedgrävt och murat vattenkar. Men vi stötte även på konstruktioner och fynd i anslutning till smedjan, som talar om ett senare skede än tiden kring kronobränneriets epok.
Smedjan byggdes i samband med att kronobränneriet uppfördes år 1776. Byggnaden var 8 x 10 meter stor, vilket är större än vad som brukar klassas som en standardsmedja. Detta antyder att smedjan fungerat som en industrismedja till bränneriverksamheten och dess behov, snarare än som en bysmedja. Mängder med järnslagg, bottenskållor och järnföremål hittades i smedjan och i marken utanför. Vi hittade även en hammare och en del av en huggmejsel eller en smidestång, vilka var några av de viktigaste redskapen i en smeds verktygsarsenal. Inuti smedjan fanns även ässjan, en öppen eldstad där järnet värmts upp för att kunna formas.
Smedjan byggdes ut under 1800-talet och fick nu en funktion som bostadshus. Fynden bestod bland annat av flintgods, glasflaskor och kakel.