Under senhösten 2017 påbörjade vi slutundersökningen i ett område som tidigare var Skeppsholmen i Norrköpings hamn. Utgrävningsplatsen ligger vid Motala ström, i stadsdelen Nya staden som anlades på 1600-talet.
I början av 1600-talet beslutade hertig Johan av Östergötland att Norrköping skulle bli huvudstad i hans furstedöme. Hertigen påbörjade arbetena med försvars- och slottsanläggningen Johannisborg, som var tänkt att bli hans residens. Mellan slottet och Motala Ström planerades samtidigt ett helt nytt stadsområde, Nya staden eller Saltängen som det kallas idag. Området där den nya stadsdelen planerades var vattensjukt och hade tidigare använts som ängs- och betesmark.
På porttornet i Johannisborg finns en avbildning av hertig Johan, som avled redan 1618. Ovanför porträttet syns Sveriges riksvapen och på ömse sidor om honom de båda vapnen för Östergötland Västanstång och Östanstång. Foto: Annika Konsmar, Arkeologerna, SHMM.
För att den nya stadsdelen skulle få hög status försökte hertigen att locka både svenskar och andra nationaliteter till den nya stadsdelen genom att erbjuda betydande förmåner. Till en början gick det trögt att locka nybyggare till Nya staden, men så småningom tog byggandet fart och år 1627 började Louis de Geer, den nederländske köpmannen, att bygga sitt stenhus där. Runt de Geers palats byggdes sedan flera påkostade stenhus med bostäder för brukspatroner, kontorspersonal, trädgårdsmästare och transportpersonal till land och till sjöss. Många av stadens mest förmögna köpmän valde också att bosätta sig i här.
Inre hamnen i Norrköping. Vårt undersökningsområde ligger Strömmens högra sida. Foto: Magnus Stibéus, Arkeologerna, SHMM.
Norra kajen i Inre hamnen, just nu undersöker vi området innanför graffitiväggarna. I bakgrunden syns porttornet till hertig Johans anläggning Johannisborg. Foto: Rikard Hedvall, Arkeologerna, SHMM.
Den stadsdel som Norrköpings kommun nu detaljplanelägger ligger på östra sidan om Hamnbron och utgjorde tidigare en del av Nya staden, men även av Skeppsholmen som anslöt omedelbart mot öster. I detta område finns lämningar efter bebyggelse med arbetarkaraktär. Här fanns även tidig varvsverksamhet, ett kronobränneri från 1770-talet, ett rasp- och spinnhus (kvinnofängelse) från 1741 och en tobaksplantage. Under modern tid har olika industriella verksamheter bedrivits i området. Bland annat har stora delar använts som kolkaj, men här har också funnits en skeppsdocka samt ett gasverk.
