I Inre hamnen har vi hittat två små keramikskärvor dekorerade med hjulångare. På den ena skärvan står det ”ORRKOPING” längs övre delen på skovelhjulet och den andra texten ”METEN”

En liten flintgodsskärva med skovelhjul. Foto Peter Zetterlund, Arkeologerna.

Här syns skorstenen och lite av skovelhjulet på Kometen. Foto Peter Zetterlund, Arkeologerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Norrköping har det funnits skeppsvarv åtminstone sedan slutet av 1500-talet. År 1812 köpte Olof Hammarsten ”det Gamla varvet” för att bygga ångbåtar och 1820 kunde man beskåda den första hjulångaren med namnet Norrköping i Bråviken. Det var en ombyggd skonert som försetts med skovelhjul och ångmaskin. Målet var att förenkla passagerartafiken längs landets större kuststäder men fartyget ersattes ganska snart med andra fartyg mer lämpade för uppdraget.

År 1831 byggdes ytterligare ett ångfartyg med namnet Norrköping under Olof Hammarstens ledning. Fartyget hade maskiner på 60 hästkrafter och gjorde resan mellan Stockholm och Norrköping på 14 timmar. Det var det första fartyget som inreddes med ljusa och rymliga hytter på var sin sida i en korridor under det upphöjda halvdäcket.

Några år senare reste Hammarsten till Motala och beställde en ångmaskin på 70 hästkrafter. Även detta fartyg byggdes på Hammarstens varv och döptes efter 1834 års meteor till Kometen. Detföljande året inleddes turer mellan Norrköping och Stockholm. Kometen fullbordade resan reguljärt på 12 timmar.

 

I Handbok för Resande i Sverige från 1838 går det att läsa om resor till land och sjö och där finns en beskrivning över resorna mellan städerna med avgångstider och priser. Tre gånger i veckan gick turer mellan Norrköping och Stockholm.

De små skärvorna har med stor sannolikhet tillhört serviser som använts ombord på båtarna som båda hade servering. Kometen är tillverkad av Rörstrand och har haft samma dekorativa bård som servisen ”Svart Sverige” som finns med i priskuranterna från 1837 och framåt. I Nordiska museets samling finns två bevarade delar ur servisen att jämföra med. Skärvan med fartyget Norrköping har vi dessvärre inte kunnat spåra men vi gissar att den visar skeppet som byggdes 1831 och var i drift samtidigt som Kometen.