Morgonen den 30 juli 1719 såg Norrköpingsborna ryssarnas galärer glida uppför Motala ström. Det måste ha varit en skrämmande syn när de 90 fartygen passerade Skeppsholmen och styrde vidare in mot staden. Tidigare denna sommar hade Södertälje, Nyköping och Trosa plundrats och bränts av ryska trupper under ledning av generalamiral Fjodor Apraksin.

Motala ströms utlopp mot Bråviken. Foto Lotta Stenqvist, Arkeologerna.

Norrköping var emellertid illa förberett för försvar. Ett borgargarde mönstrades och en begäran skickades iväg att få sig tillsänt kanoner, för att åtminstone spärra Bråvikens smalaste passage. En stadsmilis förstärktes av frivilliga och sammanlagt gick det att få ihop 500 man. En reguljär trupp, av bland annat 800 tyska dragoner, kom också till undsättning. Alla som inte deltog i försvaret evakuerades ut ur staden. Norrköping kunde emellertid inte räddas utan en stor del av staden sattes i brand. Försvararna satte sig ändå till motvärn på en del platser längs med strömmen.

Vårt undersökningsområde i Inre hamnen. I bakgrunden syns porttornet till Johannisborg. Foto Rikard Hedvall, Arkeologerna.

Vid undersökningarna i Inre hamnen har hittills ett 70-tal blyprojektiler hittats. Slagfältsarkeologen Bo Knarrström, som analyserat och beskrivit materialet, konstaterar att drygt 2/3 av kulorna har så kallade impact-skador. Detta är spår av laddstakar eller krutgasärr, som visar att de avskjutits. Detta är en relativt hög andel och det råder ingen större tvekan om att ansamlingen inom det begränsade undersökningsområdet indikerar att det rör sig om en stridsrelaterad händelse. I materialet finns sex muskötkulor, som i storlek och utformning kan hänföras till motsvarande typer av ryska vapen.

En handfull av de drygt 70 blyprojektiler som vi har hittat på Skeppsholmen. Foto Maria Sjöquist, Arkeologerna.

En av kulorna, med kvarvarande gjuttapp, har direkta paralleller till ryska projektiler som tillvaratogs vid undersökningar av Stäket, där ryska och svenska styrkor drabbade samman 1719. Foto Magnus Stibéus, Arkeologerna.

Knarrström gör bedömningen att undersökningen vid Inre hamnen har avslöjat en av de platser där milisen från Norrköping, kanske med understöd av uppbådade bönder och ett fåtal reguljära soldater, beskjutit ryssar som antingen försökt landstiga eller ta sig förbi ute på strömmen. Den stora variationen av projektiler, många från räfflade vapen, en del hagelladdningar samt kanske även några pistolkulor, representerar en civilbefolknings vapeninnehav.

Troligen gick luften ur försvararna vid åsynen av den väldiga armadan. Det fanns inget att göra för att rädda staden, men det påstås att man ändå satte sig till motvärn på en del platser längs strömmen. Ryssarna hade i förlängningen siktet inställt på Linköping men de fåtaliga svenska trupperna lyckades trots sin underlägsenhet åtminstone stoppa fienden från att komma vidare in i inlandet.

Karta över Norrköping från år 1719. Den upprättades inför återuppbyggnaden av staden. Vårt undersökningsområde på Skeppsholmen är markerat med en röd stjärna. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1:1.