En stor del av vår arkeologiska vardag i Inre Hamnen går åt till att hantera vattenproblematik. De lämningar vi undersöker är inte sällan belägna på en lägre nivå än Motala ström och schakten blir därför snabbt vattenfyllda.
Men eftersom vi genomför utgrävningen i samband med att området saneras får vi hjälp av experter att hantera bortpumpandet av vattnet.
Det flacka området kring Motala ströms mynning i Bråviken kan beskrivas som en port in till Östergötland under förhistorisk och historisk tid, en plats där Östersjön mötte inlandets kommunikationsleder. Under senare delen av stenåldern skapas genom landhöjningen en pasströskel i Motala ström, vilket innebär att ett område med forsar skapas i höjd med dagens fabriker vid Fiskeby. När havsnivån sjunker ned mot 15 m bildas en pasströskel och kraftiga fall även inne i nuvarande Norrköping vid Drag, i höjd med det före detta fängelset, och även vid Holmenområdet i Industrilandskapet. De strida strömmarna gjorde att den som skulle färdas vidare in i eller ut ur landet antingen måste lasta om till mindre båtar uppströms, eller så drogs skeppen över forsarna. Namnet Drag, kan sannolikt kopplas till just detta.
Inre hamnen, där vi befinner oss, var överflutet av vatten fram till åtminstone slutet av äldre järnålder och sedan dess har marken bestått av sanka, tidvis vattenöverflutna strandängar. Området kallas Saltängen, ett namn som avser en typ av havsnära ängar med hög salthalt där vegetationen består av halvgräs och örter. Vilken nivå vattenståndet i Bråviken låg på under förhistorisk tid är inte helt klarlagt. Men vi räknar idag med att vattennivån i Norrköpingsområdet bör ha varit ca 25 meter högre än idag under yngre stenålder och ca 15-10 meter högre under bronsåldern. Under yngre delen av järnåldern bör nivån ha legat ca 5 meter över dagens havsnivå.
Att rekonstruera det förhistoriska och historiska landskapet i Norrköpingsområdet enbart utifrån den tidigare havsnivån är dock svårt. Före vattenregleringar och utdikningar var vattennivån i området betydligt mer varierande än idag. Såväl området kring forsarna vid Fiskeby som de sanka strandängarna vid Motala ströms utlopp i Bråviken var därför periodvis översvämmade i samband med vårfloder och kraftigt regn.
