Havsbotten och strandkant

Det är under dessa pålagda jordmassor som vi kan hitta de äldre lämningarna i området, oftast på att djup mellan 2 och 3 meter under dagens marknivå.

Det vi har sett över nästan hela undersökningsområdet är att vi här kommer till ett mörkgrått, nästan svart sandlager som ofta innehåller krossat tegel och snäckor. Om vi ska finna lämningar efter bryggor eller andra konstruktioner längs med stranden är den här sanden mycket intressant eftersom den utgör den gamla havsbottnen. På vissa ställen kan vi också se var strandkanten har gått när det svarta lagret möter klippor eller andra jordlager som legat ovan land. Den strandlinje vi har hittat under utgrävningarna stämmer ganska väl överens med det historiska kartmaterialet. Speciellt intressant är denna karta från 1733 där man kan se en brygga utritad i en vik mellan två kullar.

Militär karta över Varberg med omnejd från 1733. Strax norr om staden syns en T-formad brygga. Vi har förstorat området med bryggan i den lila cirkeln för att förtydliga detaljen. Karta: Kungliga krigsarkivet. Bearbetad av oss.

Tittar man på denna etsning från början av 1700-talet föreställande staden Varberg kan man i bakgrunden se en liten brygga med figurer på som verkar lasta av och på en båt.

Kopparstick från år 1715 av Varberg, i boken Suecia antiqua et hodierna. Arbetet med Suecian, som den ofta kallas, påbörjades under 1660-talet och var tänkt som ett bildverk över Sveriges städer och viktiga platser. Produktionen betalades av staten och verket var tänkt att skickas till andra länders makthavare för att visa upp hur mäktigt och välmående det Svenska riket var. Man bör alltså ta bilderna med en nypa salt då de ofta avvek något från verkligheten för att imponera lite extra. Med det i åtanke kan den dock ge en inblick i våra städers historia. Källa: Johannes van den Aveelen (gravör), 1713. Suecia antiqua et hodierna. Kungliga Biblioteket.

Den här detaljen ur bilden ovan visar en brygga norr om Varberg. Man kan se figurer som verkar lägga till med en båt vid bryggan, och längre ut i vattnet syns en båt som ros ut till de skepp som ligger förtöjda ute i viken. Det är intressant att bryggans placering verkar överensstämma med senare kartmaterial. Källa: Johannes van den Aveelen (gravör), 1713. Suecia antiqua et hodierna. Kungliga Biblioteket. Bearbetad av oss.

Där Baggens Gränd går upp från Västra Vallgatan har vi hittat två bergsuddar som en gång i tiden sträckt sig ut i havet. Dessas placering stämmer bra överens med de två kullar som finns på kartan ovan. Extra spännande blev det då när vi runt dessa bland annat hittade mynt från 1700-talet, och keramik som skulle kunna komma från samma tidsperiod. Här verkar människor ha rört sig vid strandkanten!

I höger och vänster i bilden kan man se de två bergsuddar som sträckt sig ut i havet, innan områdes fylldes upp med sand inför byggandet av järnvägen på slutet av 1800-talet. Området mellan dessa bergspartier verkar ha varit en grund vik, alternativt en strandkant som stått under vattenytan vid högvatten. Bottnen är täckt av svallade kullerliknande stenar, som dock är naturligt förekommande på platsen.

När vi grävde ut längre västerut vid den nordliga bergsudden hittade vi en konstruktion av stora, platta stenar. De såg nästan ut som en förlängning av berget i form av ett golv. På golvet, eller stenplatån, fanns en kallmur (dvs en mur utan murbruk), och en syllstock, båda placerade i väst–östlig riktning. Konstruktionen låg cirka 2,5 meter under dagens marknivå och fortsatte in under tågspåren, alltså under de jordmassor som vi inte kan gräva ut förrän spåren lyfts bort, vilket är planerat att ske 2021. Detta kan kanske vara ett fundament till den brygga som bör ha legat på platsen enligt de historiska dokumenten! Det verkar mycket lovande, men vi kan inte veta säkert att vi har förrän vi har fått undersöka hela konstruktionen och får veta hur stor den är och hur resterande del av den ser ut.