Marken under träkyrkan i Hietaniemi i Övertorneå dolde ett stort antal gravar från 1600–1700-talet. De gravlagda är både män, kvinnor och spädbarn – totalt rör det sig om cirka 60–70 personer. Genom vetenskapliga analyser som DNA och strontiumprover hoppas arkeologerna nu få reda på mer om individerna som begravdes här för flera hundra år sedan.

Området från norr innan undersökningen började. Foto: Arkeologerna CC BY

Kyrkan som ligger på Hedenäset i Norrbotten brann ner 2023 och i fjol undersökte Arkeologerna vid Statens historiska museer platsen. Under marken i den utbrunna kyrkan hittades ett stort antal gravar uppdelade i något som liknar gravkammare, totalt 20 stycken kammare. Individerna gravlades under 1700-talskyrkan men dateringarna går också längre tillbaka i tiden, då ett 1600-talskapell stod på samma plats.

– Det är alla åldersgrupper, från de minsta spädbarnen och nyfödda till äldre personer. Gravkamrarna har återanvänts flera gånger, man har puttat åt sidan de gamla kistorna när man har satt ner en ny kista i kammaren. Det är det som gör det svårt att i nuläget veta hur många individer det rör sig om, säger osteologen Caroline Ahlström Arcini.

En övergripande tolkning av hur platsen såg ut, på kartan är både gravarna från 1600-talskapellet och de som fanns i 1700-talskyrkan inritade, liksom benhuset. Ritning: Arkeologerna CC BY
Osteolog Agneta Flood undersöker en av gravarna. Foto: Arkeologerna.

Längst fram där koret stod, hittades rester av en struktur som tolkas som ett sorts benhus, där man har samlat specifika ben. Benhuset anlades när 1700-talskyrkan byggdes, men troligen kommer de ihopsamlade benen från prominenta personer som begravts i 1600-talskapellet. Arkeologerna hittade också över 80 mynt, knappnålar som troligen har hållit ihop svepningar och personliga föremål som broscher, delar av ett armband med blå pärlor och kritpipor. Men det har även funnits tyg bevarat, säger projektledaren och arkeologen Annika Nordström.

– Att få undersöka en hel kyrka på det här sättet är väldigt ovanligt. Oftast handlar det om att man gör mindre arkeologiska insatser i kyrkor, till exempel vid bygget av en ny toalett eller om kyrkan ska byta ledningar.

Vackra blå pärlor hittades i en grav, troligen delar av ett armband som den begravda personen fick med sig. Foto: Arkeologerna CC BY
Kritpipor hörde också till personliga ägodelar. Foto: Arkeologerna CC BY

Bland de gravlagda fanns två nästan helt intakta kistor med spädbarn. De CT-skannades så det gick att få fram mer information om individerna utan att öppna kistorna. Bland annat visade skiktröntgen att det ena barnet hade en liten hätta på sig.

Den lilla barnkistan är daterad till tidigt 1800-tal. Två spädbarnskistor hittades och båda CT-skannades så det gick att få fram mer information om individerna. Foto: Arkeologerna CC BY

Alla individer kommer att återbegravas på samma plats där den nya kyrkan ska byggas. Dessutom har arkeologerna gjort en rad vetenskapliga analyser som till exempel DNA, strontium, osteologiska prover och tandanalyser. Genom att jämföra resultaten med dödböcker går det att få en bättre bild av befolkningen och jämföra med hur många som gravlades inne i kyrkan.

– Vi hoppas kunna få reda på mer om de här individerna, vad de åt och hur de levde, vilka sjukdomar de hade och eventuellt släktskap. Det är spännande, säger Annika Nordström.

Missa inte inslaget på SVT!

Vill du höra mer om den spännande undersökningen? Kolla in SVT 2 onsdagen den 15 juli kl 19.00. Då gästar Annika Nordström och Caroline Ahlström Arcini studion och berättar om arbetet och vad de hittade under ett specialprogram för Tornedalingarnas dag. Du kan också se programmet på SVT Play: https://www.svtplay.se/tornedalingarnas-dag

Omkring 20 gravkammare påträffades inne i kyrkan. Foto: Arkeologerna CC BY