I kvarteret Gulin, Karlskrona undersöker vi en kritpipsfabrik från mitten av 1700-talet (se tidigare blogginlägg). Förutom rester efter ugnen där piporna bränts och oerhörda mängder avfall i form av kritpipsskaft undersöker vi ett magasin eller en verkstad, samtida med fabriken.

Renoverad magasinsbyggnad med anor från 1700-talet. Det röda huset är idag helt renoverat och den ursprungligen var det troligen ofärgat. Foto: Arkeologerna.

Renoverad magasinsbyggnad med anor från 1700-talet. Det röda huset är idag helt renoverat och den ursprungligen var det troligen ofärgat. Foto: Arkeologerna.

Därtill finns det ett bevarat magasin som med största sannolikhet är från samma tid (bilden ovan). I det befintliga magasinet som kommer att vara en del av den nya bebyggelsen finns rester efter 1700-talet.

Andra våningen i det stående magasinet, här luktar det trä och tjära. Foto: Arkeologerna.

Andra våningen i det stående magasinet, här luktar det trä och tjära. Foto: Arkeologerna.

Bröstpanelen och tapeterna vittnar om att någon eller några har bott på andra våningen i magasinsbyggnaden. Byggnaden är vidare välisolerad och ombonad vilket tyder på att den redan från början troligen delvis använts som bostad, möjligen åt några av dem som arbetade på Norsteens kritpipsfabrik. Foto: Arkeologerna.

Bröstpanelen och tapeterna vittnar om att någon eller några har bott på andra våningen i magasinsbyggnaden. Byggnaden är vidare välisolerad och ombonad vilket tyder på att den redan från början troligen delvis använts som bostad, möjligen åt några av dem som arbetade på Norsteens kritpipsfabrik. Foto: Arkeologerna.

Det innebär att vi kan arbeta med arkeologin både under och ovan mark för att kunna diskutera hur en fabriksmiljö såg ut på 1700-talet.  I magasinet under mark har vi kunnat undersöka flera nivåer av golv samt ett spisfundament. Under den äldsta golvnivån hittade vi kritpipor importerade från London och Gouda med en datering som är äldre än fabriken.

Pipan till höger är en holländsk pipa, tillverkad i Gouda med en datering till ca 1720–1739. Till vänster en engelsk pipa, tillverkad i London av William Manby från 1719 och framåt (muntlig uppgift Bergman-Carter, R). Foto: Arkeologerna.

Pipan till höger är en holländsk pipa, tillverkad i Gouda med en datering till ca 1720–1739. Till vänster en engelsk pipa, tillverkad i London av William Manby från 1719 och framåt (muntlig uppgift Bergman-Carter, R). Foto: Arkeologerna.

Utgrävda magasinet eller möjligen verkstaden sett från ovan. I det stora hålet till vänster har det stått ett spisfundament. Linnea Gustavsson, Blekinge museum, undersöker sättsanden under det äldsta golvet. Foto: Arkeologerna.

Utgrävda magasinet eller möjligen verkstaden sett från ovan. I det stora hålet till vänster har det stått ett spisfundament. Linnea Gustavsson, Blekinge museum, undersöker sättsanden under det äldsta golvet. Foto: Arkeologerna.