Att deponera djurskallar i byggnader har en lång tradition på den skånska landsbygden. Från undersökningar i Bunkeflo, Djuramåsa, Fosie, Hyllie, Lockarp, Östra Skrävlinge, Kyrkheddinge, Stora Uppåkra, Örja, Övre Glumslöv, Skegrie rapporteras om byggnadsoffer med djur från medeltid och framåt.
I Fjelie har vi påträffat deponerade skallar av häst och ko nedgrävda i olika lerlager som vi tolkat som fundament för golv från 1600-1700-tal. I ena fallet låg fem skallar lagda i en halvcirkelform med mulen mot cirkelns mitt, och i det andra fallet låg tre skallar på rad efter varandra. I anslutning till raden med skallar låg även ett helt föl nedgrävt. Annars är det ovanligt med hela djur i depositioner. Det finns dock exempel på att även hela griskultingar, hundar, katter och får lagts ner under olika tider. Depositioner under golv tycks öka under 1600-1700-talen för att bli helt dominerande bland byggnadsoffren under 1800-talet. Det är inte ovanligt att skallar lades ner symmetriskt enligt en viss plan, som våra i Fjelie.
Förutom djur finns också andra exempel på nedgrävda byggnadsoffer i byar i Skåne: flintyxor, mynt, keramikkärl, sländtrissor, brynen, kvarnstenar och glasflaskor. Föremålen liksom djuren har tillskrivits symboliska värden och nedlagts i rituellt syfte med olika innebörder. Dessa ritualer kan man uppfatta som utslag av en ”folklig kultur”, till skillnad från de ritualer man utövade inom den ”lärda kulturen” som framförallt kyrkan stod för.
Vill du läsa mer om byggnadsoffer rekommenderar vi Ann-Britt Falks bok ”En grundläggande handling” som kom ut 2008.
