Idag på Internationella kvinnodagen flödar det av berättelser i historiska sociala medier om starka kvinnor, kämpande kvinnor, undertryckta kvinnor. Men i projekten Hus och hushåll och Hus och social praktik finns kvinnorna ständigt närvarande; mamseller, änkor, hustrur, döttrar, pigor, kvinnfolk, fattighjon. Och givetvis intar kvinnorna en central roll i historien, även om det inte alltid varit så i historieskrivningen.

Genom att fokusera på de fysiska husen som bostad och hem framträder kvinnorna på ett självklart sätt. Hushållsrekonstruktion kallar vi den metod, där husens ägare och samtliga boende sammanställs och jämförs med husen. Och denna metod måste till, eftersom källmaterialet och forskningen medvetet eller omedvetet osynliggjort kvinnornas roll i historien.

Alla de epitet som historiens kvinnor fått i källmaterialet signalerar ofta kvinnors identitet i förhållande till männen. Det speglar genusstrukturen, dvs de roller som samhället ger åt kvinnor och män. Och inte minst finns här en värdering. När prästen titulerar vissa kvinnor som mamsell och jungfru, och andra som ogift piga eller ”kvinnfolk” så har han tagit ställning, vem som ansågs bättre och vem som sågs som sämre i samtidens ögon.

Pehr Hillerströms målningar skildrar vanliga kvinnors arbete från samma tid som våra exempel. 

Det skriftliga källmaterialet omtalar till exempel oftast mannen som hushållets företrädare: mäster Olof Andersson och hans hustru. Men i vårt arbete är det självklart att skriva ut kvinnans namn. Och många gånger är det kvinnan som överlever maken. I vårt material är det vanligt att hon också driver hushållets verksamhet vidare.

Vi har tidigare berättat om den unga änkan Catharina Bergstedt, som ägde gården efter sina föräldrar på Ågatan 9 i Linköping. Här är det viktigt att komma ihåg att kvinnan hade full arvsrätt efter sina föräldrar. Tillsammans med sin make Jonas Bergstedt startade de en smedja på gården, hon själv hade nämligen inga möjligheter att starta en sådan verksamhet. Dock visade det sig att hon som änka och småbarnsförälder hade möjlighet att driva verksamheten vidare, och dessutom utveckla verkstaden genom att anställa fler gesäller och lärlingar.

Mannen och kvinnan utanför Nyholms cigarraffär, Storgatan 52, Linköping vid 1900-talets början, får illustrera det faktum att det oftast krävdes två yrkesverksamma i hushållet för att få det att gå ihop. Bild Linköping. 

Senare årtiondens forskning har tydligt visat att både kvinnors och mäns arbetsinsatser inom hushållet var lika värdefulla. Båda har ”förvärvsarbetat” och aktivt bidragit till hushållets inkomster. Under de knappa omständigheter som många hushåll levde under har familjerna tillämpat en tvåförsörjarmodell. Det är först under 1800-talet som ett borgerligt ”hemmafruideal” såg dagens ljus.

Gårdshuset på Hunnebergsgatan 7, Linköping. Genom dendrodatering vet vi att huset byggdes 1750-talet, då gården ägdes av änkan Sara Dittmer. Det lilla huset rymde två lägenheter om ett rum och kök. Temat kvinnor och husbygge återkommer i en kommande blogg. Foto Göran Tagesson. 

Samtidigt har dåtidens genusordning begränsat kvinnans handlingsutrymme, genom att maken fick förvaltningsrätten över hennes egendom. Ett intressant resultat så här långt i projektet är att en majoritet av änkorna i Linköping under 1700-talets andra hälft verkar ha valt att förbli änkor. Därmed var de överhuvud för hushållet och kunde fortsätta driva verksamheten vidare. Tidvis verkar så många som vart fjärde hushåll ha drivits av en kvinna.

Nej tyvärr, någon bild på bryggareänkan Maria Gelzén har vi tyvärr inte. Vi känner inte namnet på den här kvinnan, men hon sitter på gården till Hunnebergsgatan 9, alltså där Maria Gelzén drev sin verksamhet. Foto Gert Lundberg, Bild Linköping. 

Bland många kvinnoöden som vårt projekt har lyft fram är bryggareänkan Maria Gelzén. Hon köpte gården Hunnebergsgatan 9 år 1804, och där bedrev hon bryggerinäring under närmare trettio år, fram till sin död 1833. Vi har med vår tvärvetenskapliga metod också ”hittat” en rad kvinnor som byggde hus på gårdarna, men mer om det i ett kommande blogginlägg.