En stadsarkeologisk undersökning innebär allt som oftast en stor mängd keramiskt fyndmaterial. Undersökningen i Inre hamnen i Norrköping är inte något undantag.

Exempel på de vanligaste sorterna vi hittat är yngre rödgods, kinaporslin, fajans och stengods. Ett mycket vanligt förekommande motiv är blom- och växtdekorer, och detta var på 1700- och 1800-talen inte något nytt fenomen.

Kinaporslin med krysantemum som motiv. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna.

Redan i mitten av 900 talet har blommor varit ett av de vanligaste motiven på kinesiskt porslin. Men blommorna har inte bara fungerat som vacker dekor utan det har i många fall även funnits en symbolik bakom valet av det specifika blom- och växtmotivet. Krysantemum betyder exempelvis ”du är en underbar vän” alternativt ”långt liv”. Olika färger har också haft olika betydelser. En vit krysantemum kunde betyda ”sanning” medan en röd kunde betyda ”jag älskar dig”. Krysantemum var en av Kinas största höstsymboler då den har sin blomning på senhösten. Det har varit känt i flera tusen år i Kina att krysantemum symboliserade långt liv. Enligt dem stärkte nämligen dess blomblad kroppen och förlängde åren om det dracks tillsammans med vin. Pionen betyder; alltid dig trogen, rikedom och ära och även här har antal och färg betydelse för den symboliska innebörden.

Vissa blommotiv är svåra att artbestämma, men denna tror vi är en rosa pion på kinesiskt porslin. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna.
Även denna blomma är vi inte helt säkra på, men visst ser det ut som en nejlika? Foto Lotta Stenqvist, Arkeologerna.

När den första europeiska porslinsfabriken i Meissen grundades på 1740-talet började även de dekorera sina föremål med blommotiv. Många andra tillverkare kom att göra pastischdekorer efter detta, alltså en konstnärlig efterbildning av en tidigare utgåva eller med en specifik inspirationskälla.

Kineserna avbildade ofta blommor på rankor istället för det mer verklighetstrogna att avbilda blommorna i sina träd eller buskar där de naturligt hörde hemma. Detta berodde förmodligen på att det var lättare att dekorera exempelvis en tallrik på detta vis istället för ett hopplock av träd, buskar och blommor. Men rankan i sig hade även den en symbolisk mening. Rankor växer utan avbrott och detta blev även symboliken; att släkten skulle fortsätta i all framtid. Blomstermotiven på keramiken har inte alltid varit någon exakt återgivning utan det rent dekorativa har ibland varit det viktigaste och inte den botaniska korrektheten.

Fajansfat med en tulpan i botten, en indikation på att den tillverkats i Holland kanske? Foto Lotta Stenqvist, Arkeologerna.