Se där, nu tittar bastionsmuren fram i schaktet! Vi befinner oss nära Proviantgatan och under stora delar av den nuvarande parkeringen ligger murarna efter en av Kalmars minst kända bastioner, Carolus Gustavus.
Det är förstås inte någon större överraskning, men det är faktiskt första gången på 150 år som vi får se några spår av bastionen. I samband med schaktningarna för vatten och avlopp kommer vi nu få möjlighet att dokumentera och undersöka delar av bastionen, de yttre murarna och delar av bastionens inre.
Bastionerna består av fyrsidiga och vinklade utbyggnader som skjuter ut utanför stadsmuren, och vilka varit bestyckade med kanoner, med möjlighet att skjuta i olika riktningar. Inte minst var det viktigt att kunna skjuta längs med stadsmuren. Men de olika bastionerna är alla olika.
De tre mot väster, på landsidan, är de som först byggdes och som betraktades som viktigast. Redan tidigt när stadsbefästningen började byggas på 1650-talet var dessa prioriterade. Vi kan fortfarande studera den stora bastionen Gustavus Adolphus, där vattentornet senare byggdes och där Västertull fortfarande påminner om befästningens kraftiga murar och inre rum, de så kallade kasematterna.
På nordsidan var bastionerna enklare och har också byggts senare. Men vi vet fortfarande ganska lite om genomförandet. En karta från 1675 visar att arbetet var i full gång. Och vi vet från den nu aktuella undersökningen att man först har byggt en provisorisk mur (se blogginlägget 3 mars). Bastionen Carl Gustaf har sannolikt stått klar på 1680-talet. Den murstump som nu tittar fram utgör ett parti av den västra delen av bastionsmuren. Den är 6 meter bred, och har byggts med en kraftig mursula mot vattnet i väster. Själva dagermuren är kraftigt nerbruten. Hela området norr om Fiskaregatan ändrade karaktär när befästningarna började rivas på 1870-talet. Högmuren har rivits och stenmaterialet har fyllts ut i området.
Spår efter byggarbete på 1670-talet?
Vi håller nu på att undersöka och dokumentera murarna. Men det ser mörkt ut vad gäller möjligheterna att få en exakt datering av när bastionen byggdes. Vi antar att det skedde någon gång på 1680-talet. I fallet med de andra bastionerna som undersökts i Kalmar, Carolus Nonus i kvarteret Gesällen, liksom bastionen Gustavus Primus i nordväst, så ligger de stora murarna på pålverk. Dessa har kunnat dateras mycket noga, genom dendrokronologisk provtagning av timret.
Men för Carolus Gustavus saknas helt dessa pålverk. Murarna verkar ha byggts direkt på marken, utan några underliggande pålverk. Vi har hittat resterna efter arbetet; de vattenavsatta jordlagren intill murarna är fulla av huggspån. Men det hjälper oss dessvärre inte med att datera när muren byggdes.
Vi jobbar nu också med att undersöka de inre delarna av bastionen, och där har vi hittat en kraftig stockbädd, som skulle kunna vara en rest efter byggnadsarbetet på 1670-talet, eller en del av bastionens inre valluppbyggnad.
Att läsa vidare Det nya Kalmar – en befäst stad av Annika Konsmar. Texten ingår i Kalmar mellan dröm och verklighet, red. Göran Tagesson och Peter Carelli 2016.
Karta från 1753, från Krigsarkivet.
