Att bygga den slutna befästningen runt det nya Kalmar på Kvarnholmen var en långdragen process. Starten gick redan 1648–1649 med pålning runt holmen, och stadsmurar och bastioner började uppföras i väster närmast Kalmar slott.

Drygt 50 år senare var generalkvartermästare Erik Dahlberg i staden för att inventera hur den försvarsmässiga statusen var. Och han var inte nöjd. Han beskriver den som en ”allenast påbegynt och ofullkomnad Fästning”.

Arbetet med att bygga befästningen kan till del följas i tid och plats i den kartskatt som finns på Krigsarkivet. Drygt 300 kartor och dokument hanterar Kalmars befästning, både på Kvarnholmen och vid slottet. Som man kunnat förstå från kartmaterialet, och även från arkeologiska undersökningar, har byggandet varit ett ständigt pågående projekt men med varierande intensitet.

Vi har nu i Fiskaregatan träffat på delar av en stadsmur som byggts provisoriskt från bastion Carl Philip i öster vid Kattrumpan, förbi bastion Carl Gustav och mot Östra Sjögatan i väster. Den var byggd av samma typ av stenmaterial som man kunnat se på andra platser i Kalmar med både kluven och obearbetad marksten. Bara det understa skiftet var bevarat, så hur hög den varit vet vi inte. Inga daterande fynd påträffades, men utifrån kartorna kan vi förstå att man arbetat på muren åren 1674–1675, och att den måste vara påbörjad tidigare. Den har i stort sett samma riktning som den sltulga stadsmuren 5–6 meter norr därom.

Två meter ner i schaktet fanns den provisoriska stadsmuren. I gräset till höger om trädet i bild syns placeringen av den slutgiltiga stadsmuren.

Den provisoriska muren fanns också längs större delen av södra sidan av Kvarnholmen 1675. Dess närvaro är intressant ur flera aspekter. Som provisorisk mur är den ett bevis på att man inte haft ekonomi och resurser att samtidigt bygga enligt befästningskonstens alla regler, vilket också Dahlbergs kritik visar. Efter alla krig fram till freden i Köpenhamn 1660, då Sverige vunnit nya territorier som skulle befästas och underhållas, har man fått ett litet andrum att fortsätta bygga på befästningen. Men hotet lever ändå kvar trots fredsavtal, och redan 1675 är landet i krig igen i det så kallade Skånska kriget. En provisorisk mur var nödvändig för att skydda befolkningen och administrationen på Kvarnholmen.

Detalj ur karta från 1674 där den provisoriska muren syns som ett grått streck. I väster fanns bastion Carl IX, norr om dagens Hemköp.

På flera historiska kartor har man också gjort profiler av murar och vallar. Här en profil av den provisoriska mur vi nu funnit i Fiskaregatan.