Hög tid för lite uppföljning efter avslutat fältarbete.
De två rännorna som vi nämnt tidigare kan snarare beskrivas som två generationer avrinningsrännor. Den äldre stensatta rännan har löpt från bastionens inre sanka område och genom bastionsmuren. Denna har lagts igen, utifrån myntfynd kanske någon gång under 1670-80-talen, och en ny stensatt ränna har byggts diagonalt från Norra Vallgatan intill stadstomterna i Gesällen och ut i samma utlopp genom bastionsmuren.
Förutom muren till västra delen av bastionen fick vi fram en liten del av den anslutande stadsmuren. Som fundament till både bastionen och stadsmuren har en kraftig rustbädd av timmerkistor, stående pålar och dymlade plank placerats. En intressant notering är att rustbädden här under stadsmuren hade stående pålar i timmerkistan, jämfört med rustbädden under stadsmuren öster om bastionen som var fylld med sten. Kanske är det en utveckling av konstruktionen över tid eller så har förutsättningarna i grundläggningen varit olika. Vi får ta oss en funderare och invänta bland annat dateringen av timret.
Provtagning inför dendrokronologisk analys.
För en tid sedan fick vi resultatet från den dendrokronologiska analysen från sommarens undersökning vid Gesällen. Timret under bastion Carolus Nonus´ västra flank hade hämtats från Smålands norra skogslandskap cirka 9 mil från Kalmar. Analysen daterar också anläggandet av rustbädden till år 1655. Det är 6 år innan grunden till bastionsspetsen anläggs och 10 år innan man fortsatte vid den östra delen.
Om vi också ser till vad det historiska materialet berättar, kan vi se att arbetet vid uppförandet av bastionen fortfarande pågick i slutet av 1690-talet. Det betyder att det efter mycket besvär har tagit nästan 40 år att färdigställa Carolus Nonus.
Utsnitt ur karta från 1696, hämtad från Krigsarkivets samling över Stads- och fästningsplaner från Kalmar. Överst till höger syns Carolus Nonus med sitt vattensjuka inre och till vänster den stora bastionen Gustavus Primus.
Nyss hemkomna från Mark Olsson, nöjda och glada.
Mark jobbar som formgivare och redaktör på Redakta på Platensgatan i Linköping. Han har tidigare formgivit vår årsskrift
under flera år. Nu gör han vår slutpublikation från undersökningarna på Kvarnholmen 2008-2012.
Boken kommer att presenteras i Kalmar i samband med kulturveckan Ljus på Kultur i Kalmar, sista veckan i oktober. Då är alla välkomna till boksläpp och till paneldebatt om arkeologi, Kalmars historia och hur Kalmar planerar för framtiden med historien som grund.
Under den närmaste tiden framöver ska vi som åren varit inblandade i processen från de första spadtagen till färdig bok att berätta om arbetet och släppa lite olika guldkorn från boken och undersökningarna.
En av utmaningarna med bokprojektet kring det tidigmoderna Kalmar var att hitta rätt bildmaterial. Men vi tycker att vi har lyckats över förväntan.
Kalmar länsmuseums bildarkiv är en guldgruva, och bland tusentals foton från Kalmar har vi fastnat för systrarna Anna och Alva Winells foton från det tidiga 1900-talets Kalmar. Anna Winell kom till Kalmar 1903 och fick överta en väletablerad fotoateljé på Södra Långgatan, och där kom sedan de båda systrarna att verka fram till 1930-talet.
Deras foton är knivskarpa och ger oss bilder från ett Kalmar som känns både avlägset och närvarande. Dessutom var de båda systrarna Winell fotografiska pionjärer och därmed en viktig del av historien om självständiga, yrkesverksamma kvinnor under förra seklet.
Motivet på bilden är Stortorget en marknadsdag med dess myller av människor, marknadsstånd och kärror. Fotot finns med i boken om det tidigmoderna Kalmar för att visa på torgets stora betydelse för den nya stadsplanen, som centrum och nav i Kalmar.
Du kan läsa mer i boken ”Anna och Alva Winell, fotografer i Kalmar 1903-33” av Skotte LInde. Du hittar många fler foton från Kalmar i museets lättmanövrerade bilddatabas
http://klmfoto.kalmarlansmuseum.se/
Kalmar stad från Kalmarsund år 1693.
Bilden är hämtad ur Erik Dahlbergs stora planschverk Suecia Antiqua et Hodierna. Verket skapades under 1600-talets andra hälft och var tänkt att bli det första stora bildverket som presenterade den unga stormakten Sverige, dess samtid och historia. Verket omfattar närmare 1 500 gravyrer och kan ses som ett av flera sätt att framhäva den unga stormaktens kulturella ambitioner.
I bilden av Kalmar avbildas den muromgärdade befästa staden, med den befästa ön Grimskär i förgrunden och inramat av ståtliga fartyg. Här framträder tydligt Kalmars framsida, med de stora och representativa stenhusen i söder och domkyrkan och rådhuset i fonden. Av de små låga byggnaderna i stadens norra del, där vi har gjort underökningarna, syns naturligt nog ingenting.
På bilden framstår stadsbefästningen som komplett, med murar även mot vattnet. Det kan stämma väl med förhållandena mot slutet av 1600-talet. Dahlberg, som vid denna tid var landshövding i Jönköping, rapporterade 1694-95 att fästningen var ”i nära fullkomlig defension”.
Sedan en tid finns samtliga Dahlbergs bilder publicerade på Kungliga bibliotekets hemsida
http://www.kb.se/samlingarna/Kartor-bilder/Suecia-antiqua/
I en nyutkommen bok Drömmen om stormakten – Erik Dahlbergs Sverige tecknar Björn Magnusson och Jonas Nordin en intressant bild av verkets tillkomst, Dahlbergs enorma ambitioner och uthållighet under drygt 40 år. Här kan vi även läsa om den komplicerade processen från utkast i fält till det färdiga resultatet, som påverkades inte minst av de olika gravörernas förmåga och kunskap.
