Från Norrbotten i norr till Skåne i söder vittnar slagfälten om forna tiders konflikter och umbäranden. Medan historieböckerna traditionellt berättar om de stora händelserna kan vi med hjälp av slagfältsarkeologin skildra inte bara de generella dragen utan framför allt lyfta fram den enskilde individen.

Systematisk metalldetektering av slagfältet i Kalmarsundsparken. Foto: Arkeologerna

Ett fynd av en personlig ägodel blir en ingång till diskussioner om soldaten, familjen och hembygden. Historiens vingslag kommer därmed riktigt nära och berör även människor i vår tid. Pilspetsar, muskötkulor och vapendelar bildar tidskapslar med vars hjälp vi kan rekonstruera vad som verkligen skedde. Det är inte en överdrift att påstå att det är vinnarna som skriver den offentliga historien, där den egna insatsen ofta framhävs på bekostnad av vad som verkligen hände.

Vi på Arkeologerna har slagfältsarkeologi som ett av våra specialområden. Vi besitter en bred och mångårig kompetens av slagfältsundersökningar med dateringar från medeltid och framåt. Genom landskaps- och terrängstudier, analyser av historiska kartor, systematisk metalldetektering, noggranna GPS-inmätningar och GIS-studier kan vi rekonstruera fältslagens händelseförlopp. Vi arbetar med slagfältsarkeologiska projekt både i samband med exploateringar och i form av forskningsprojekt.

Till ett av de intressanta projekten hör Slagfält Kalmar, som studerar 1611 års belägring av Kalmar slott. 2013 blev en oväntad upptäckt av ett kranium i Kalmarsundsparken startskottet för projektet, där vi kartlägger både slagfält och gravar och även på ett mycket framgångsrikt sätt arbetar med förmedling. Slagfält Kalmar är ett samarbete med bland annat Länsstyrelsen och Kalmar kommun. Ett annat aktuellt projekt är Lund 1676. Här har vi kartlagt delar av det gigantiska fältslaget mellan svenskar och danskar, men också lokaliserat det danska härlägret.

Läs mer om våra projekt på hemsidan

I Mästerby på mellersta Gotland har ett av Europas äldsta slagfält återfunnits. Hundratals fynd vittnar om hårda strider mellan gutar och danskar i samband med Valdemar Atterdags invasion av ön.

Läs mer om detta fristående forskningsprojekt

Flera så kallade druvhagel stoppades i en säck och användes sedan som ammunition i kanoner. Säcken liknade en druvklase, därav namnet. Fynd från Kalmarsundsparken. Foto: Arkeologerna

Ett exempel på den typ av personliga föremål vi återfinner på slagfält: En fingerring från Kalmarsundsparken. Foto: Arkeologerna