Vid Östra Eneby prästgård har det funnits stora trädgårdsodlingar. På en karta från år 1698 finns en drygt 2000 m2 stor fruktträdgård utritad. Lantmätaren skriver att det växte ”några späda äppelträd” i trädgården, vilket antyder att den då var nyligen anlagd.

Karta över Östra Enebys prsätgårdstomt från år 1698. Fruktträdgården är markerad med en 2:a. utsnitt ur karta, Lantmäteristyrelsens arkiv Akt D155-7:2.

I senare anteckningar från 1700-talet nämns  att det fanns ett 40-tal fruktträd i trädgården: äpplen, päron, plommon, körsbär samt vinbärsbuskar och krusbärsbuskar. Dessutom omtalas en kryddegård, en köksträdgård, men tyvärr finns det inga uppgifter om varken var den har legat eller vad som odlades i den.

Årets utgrävning visar att trädgårdsodlingarna har legat på baksidan av prästgårdens bostadshus. Det var en vanlig placering för denna typ av odlingar, åtminstone från medeltiden och framåt. Trädgårdsodlingen var en av de mest arbetsintensiva sysslorna i jordbrukssamhället, och så långt tillbaka i tiden det finns källor verkar arbetet ha utförts av kvinnor, barn och äldre personer. Det var därför vanligt att köksväxtodlingarna låg nära bostadshusen både på landsbygdens gårdar och torp men även i städerna.

Karta över prästgårdens byggnader och trädgård från 1861-62. Väster om trädgården fanns då en damm/vattenhål. Utsnitt av karta, Östra Eneby kyrkoarkiv 020849.

På en karta över prästgården från 1861–62 kan vi se att trädgårdsodlingarna låg kvar på samma plats. Senast då hade odlingarna fått en ny utformning med rektangulära odlingskvarter, som omgavs av gångvägar. Här fanns även partier med mer rundade former. Dessa kan ha markerat bersåer eller prydnadsrabatter. Från denna trädgård fanns en hel del lämningar bevarade, som vi undersökte i höstas. Särskilt tydliga var ett par av gångvägarna, som var belagda med gult, ganska finkornigt grus. I samma område fanns också spår efter två runda rabatter, som kan dateras till 1800-talet eller 1900-talets början. I jordprover från de båda rabatterna finns fröer från opiumvallmo och luktviol, prydnadsväxter som en gång odlats här.

Prästgårdens trädgård under mark. På bilden syns spår efter två runda rabatter på ömse sidor om måttstocken samt en gruslagd gångväg vid den högra rabatten. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.
Frön från opievallmo har använts som brödkrydda men växten har även odlats för prydnads skull. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

I andra jordprover från vattenhålet/dammen och från de äldre odlinglagren fanns även växtrester från fläder, plommon, körsbär, opiumvallmo samt prydnadsväxten luktreseda. Resedan odlades enbart för den ovanligt goda doftens skull. Tillsammans med uppgifterna från de skriftliga källorna kan vi nu börja teckna en bild av prästgårdens omfattande trädgårdsodling, åtminstone från 1500–1600-talen och framåt i tid. Trädgårdsodlingen har producerat stora mängder frukt och bär, som kunde användas direkt i matlagningen, torkas och lagras eller användas till must, cider och körsbärsvin.

Nästa år ska vi undersöka ett par av prästgårdens brunnar. I dessa fuktiga och syrefria miljöer brukar växtrester vara ovanligt väl bevarade och förhoppningsvis får vi en fylligare bild av vad som har odlats här. Vi ser fram emot fler spännande resultat!

Fynd  på prästgården av en trasig järnskoning till en spade, ett av de många redskap som använts i trädgårdsodling. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

Lästips:

Hallgren, Karin. 2016.En kåhltäppa eij att räkna. Köksväxtodlingen i 1700-talets jordbrukssystem. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2016:97. Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap.

https://arkeologerna.com/bloggar/porsol-palsternacka-och-persilja/