För precis två år sedan undersökte Arkeologerna tillsammans med Kulturmiljö Halland, Bohusläns museum och Visuell Arkeologi, två fantastiska medeltida fartygslämningar av så kallad koggtyp. Vi hittade dem i samband med bygget av Trafikverkets nya spår- och stationsområde, projekt Varbergstunneln.

Översiktsbild av arbetsområdet. De två vraken syns mitt i bild. Foto: Kulturmiljö Halland.

Efter avslutat fältarbete i juni 2022 har vi inte precis legat på latsidan. Sedan vi lyfte upp de två vraken från arbetsområdet, har vi bland annat hållit flera föredrag och synts i Halländska nyhetsmedier, samt planerat kommande arbeten. Mycket av budget och planering ska även förankras hos Länsstyrelsen respektive Trafikverket som står för kostnaderna.

Den stora koggen hade rejäla spant under bordläggningen. Foto: Arkeologerna CC-BY

Expertis

Vraken i sig är delvis mycket välbevarade men även utrustning och föremålen vi hittade ombord! Såväl allmänheten som forskarvärlden och den marinarkeologiska expertisen är mycket intresserade.

Tack vare det kontaktnät marinarkeologerna vi arbetar med har, så har ett kunskapsutbyte påbörjats med danska marinarkeologer från Vikingeskibsmuseet i Roskilde. De har också nyligen hittat en kogg och använder samma program och digitala dokumentationsmetoder som vi.

Vi har haft rep- och segelexpert Olof Pipping på besök och som har tittat på det fina tågvirket som hört till den stora koggens rigg och det som låg ”löst” i båda vraken. Materialen man använt sig av vid tillverkningen är hampa och bast. Olof kommer titta mer noggrant på material och teknik längre fram.

 

Olof Pipping studerar repen som satt i den stora koggens rigg. Foto: Arkeologerna CC-BY

 

En mycket välbevarad riggdetalj, en så kallad jungfru. Foto: Arkeologerna CC-BY

Henrik Summanen, expert på arkeologiskt läder, har tittat på läderskorna och konstaterar att skomodet ombord var homogent men att man av naturliga skäl kan se olika slitningar av sulorna och olika skostorlekar. En annan kul grej är att en av skorna är av samma typ som Bockstensmannen bar!

Henrik Summanen gör analyserna av läderskorna. Foto: Arkeologerna CC-BY

 

Besättningen slet olika på sina sulor. Såhär såg några ut. Foto: Arkeologerna CC-BY

Lars Hedenäs, docent på Naturhistoriska riksmuseet, har studerat drevmaterialet som använts mellan bordplanken. Det bestod nämligen av mossa, ett typiskt inslag på de medeltida koggarna. Mossorna visade sig vara vanligt förekommande arter men vi ska titta närmare på vilka miljöer de hittas i och var de finns rent geografiskt.

Vi såg tidigt till att få de första indikationerna om koggarnas ålder och proveniens från Aoife Daly på det danska laboratoriet Dendro.dk i Köpenhamn. Fler prover av timren kommer naturligtvis att tas och analyseras.

Fortsatta arbeten

Föremålen som låg i de två fartygen ska konserveras och Studio Västsvensk Konservering (SVK) arbetar med att ta fram kostnadsförslag.

I drygt 1,5 år förvarade vi alla 500 timmer i vattenfyllda bassänger utomhus i Bua, strax norr om Varberg. Men för att optimera den digitala dokumentation genomförde vi hösten 2023 en logistiskt utmanande flytt av allt upp till en stor inomhuslokal i Göteborg.

Nu är det äntligen dags att kicka igång dokumentationen! Vi gör som med tidigare vrak, vi använder en handhållen laserscanner (Artec Leo) och jobbar i programmen Artec Studio och Rhino 3D.

Vi kommer se spännande detaljer som verktygsspår, skador och lagningar. Resultatet blir detaljerade 3D-modeller och ritningar som möjliggör en digital rekonstruktion. Mängder av andra analyser ska också göras. Kan vi till exempel får veta vad besättningen ätit eller vad man transporterat ombord?

Turerna är många och osäkra kring koggarnas framtid men just nu kör vi på med vårt dokumentationsuppdrag.

Nu kör vi! Foto: Bohusläns museum.