Del II: Pollenanalyser längs med Ostlänken.
”Genom att titta på pollen kan man se vilka växter som fanns i närheten och följa vegetationsutvecklingen, men även hitta spår efter betesmarker och kulturväxter från människans åkrar och odlingar.”
En vacker höstdag i september. Platsen, ett igenvuxet kärr i Tystberga i Södermanland. Paleoekologerna är ute för att hämta in borrkärnor från våtmarken och bland annat studera vilka pollen som finns i proverna. Det är ett fönster till det förflutna. Genom att se hur antalet och sammansättningen av pollen från olika växter förändras med tiden går det att se hur landskapet förändrades och hur klimat och människan påverkat naturen och kulturlandskapet.
Totalt ska över 200 platser längs med höghastighetsnätet Ostlänkens kommande sträckning undersökas. Dels tar forskarna pollenprover och dels undersöker de den så kallade strandförskjutningen. Förhoppningen är att få ökad kunskap om hur landskapet såg ut för tusentals och hundratals år sedan.
