Så kom vi äntligen igång.
Från och med i måndags morse har 18 arkeologer, fem grävmaskinister och två dumperförare gjort allt vi kan för att börja täcka av och plocka fram forntiden på tre av våra fyra undersökningsplatser i Rasbo. På flera platser har spännande lämningar från bronsålder och järnålder påträffats, t ex gravar, skärvstenshögar och hällristningar. För att göra det lite överskådligare tar vi plats för plats och berättar lite om de senaste händelserna.
Björkgärdet (RAÄ 661), beläget vid Örby
Vi har börjat att schakta med två maskiner en i öster och en i väster (se tidigare inlägg med flygfoto över platsen). Arbetet framskrider bra och platsen har faktiskt redan överraskat. Allteftersom torven avlägnas kommer fler och fler konstruktioner fram. Redan har flera fint lagda blockgravar kunnat konstateras. Det har också kommit skärvstensflak och skärvstenshögar, alltså konstruktioner som är uppbyggda av eldpåverkad kantig sten. Ett av skärvstensflaken är omgärdat av stensträngar och åt söder en stenram. Denna konstruktion är redan över 10×10 meter stor och det blir spännande att se hur de olika elementen i dess uppbyggnad hänger samman. Fynden är hittills få, det rör sig om enstaka skärvor av keramikkärl, bitar av bränd lera och brända ben. Detta lovar gott och mer kommer säkerligen fram när vi börjar undersöka konstruktionerna.
Strömmen (RAÄ 626 och RAÄ 627), belägen i närheten av Skeke gård
Det är full fart i strömmen.
Vi har idag onsdag schaktat i tre dagar och tagit upp en hyfsat stor yta i de centrala delarna av vårt undersökningsområde. Det har varit en tidvis tung schaktning med mycket asprötter och blockig morän, men det har gått framåt. Vi har fokuserat på det område som efter förundersökningen hade de tydligaste strukturerna, bl. a ett hägnadssystem med stensträngar, stenrader m.m. Dessa har tolkats som delar av ett fädrev med intilliggande åkrar. Nu, tre dagar in på schaktningen, har vi börjat tänka om lite. I samband med förundersökningen i fjol hittade vi en härd som daterades till 700-talet före Kristus. Igår tisdag, hittade vi till vår förtjusning, vad vi tolkar som ristningar när vi borstade av mossan från ett stenblock, vad de föreställer får vänta tills vi har möjlighet att undersöka dem lite mer noggrant med bland annat släpljus. Den ristade sidan vetter in mot en öppen, stenrensad yta som åt alla håll avgränsas av stenhägnader i någon form. Likheter med tidigare grävningar som Ryssgärdet norr om Uppsala eller Nibble väster om Enköping finns. Det är kanske för tidigt att placera Strömmen tillsammans med dessa mycket speciella lokalerna, men … varför inte?
Skeke (RAÄ 669), belägen nära Skeke gård
Vi har börjat schakta med grävmaskiner i åkern på båda sidor av den stora steninga höjdrygg där de flesta fornlämningarna finns (se flygfoto i det senaste blogginlägget från väg 288). I åkern finns spår av hus och det vi kallar kulturlager, som egentligen är ytor kring och i hus och matlagningsplatser, där skräp, sot och kol ansamlats när man lagat mat och bedrivit hantverk under förhistorien. Vi har flera stolphål och spår av eldstäder och kokgropar (gropar där man tillagat maten med hjälp av uppvärmda stenar) och de blir fler och fler desto närmre vi tar oss höjdryggen. I fyndväg har vi mest hittat några stycken så kallade ”löpare”, vilket är stenar som använts för att mala sädeskorn. I övrigt har vi mest hittat mindre mängder av brända och obrända ben av djur samt små bitar av bränd lera som troligen suttit som lerklining på husväggar under förhistorien.
På Skeke har, som vi berätttade i ett tidigare inlägg, även Maria Lingström och Magnus Lindberg metalldetekterat och hittat flera fina järnföremål, som t ex pincetter, knivar, sax, nycklar, krokar samt en medeltida pilspets och möjligen en del av en pilspets från järnålder. Sammanlagt är materialet troligen både från modern tid och från medeltid men också i vissa fall från yngre järnålder.
Schaktning på Skeke.
