Nu är snart den tredje arbetsveckan till ända och miljön förändras i takt med att vi schaktar bort den översta matjorden. Sänkorna blir djupare och sluttningarna brantare. Under matjorden framträder en stor mängd gropar och härdar samt stora jordlager, så kallade kulturlager, som bildats i förhistorisk tid. Just nu ligger fokus på att ta fram och undersöka dessa lager (foto). Valda delar av kulturlagren grävs ut för hand i provrutor och söks noggrant av med metalldetektor. Jorden från provrutorna siktas genom ett finmaskigt nät. På så sätt fångar vi även upp mycket små fynd.
Vad hittar vi i lagren och hur gammalt är det? Det mesta av fyndmaterialet består av avfall i form av keramik och djurben, men vi finner också en hel del verktyg och andra föremål av metall. De flesta benen tycks komma från nötboskap, svin, får eller get. Men vi har också funnit ben från häst, hund, fågel och fisk, närmare bestämt sill. Några av de mer speciella fynden är en smidestång och ett huvud till en liten smideshammare (foto). Att döma av verktygens ringa storlek bör de ha använts till någon form av finsmide.
Andra spännande fynd är så kallade fibulor, det vill säga spännen som under förhistorisk tid användes för att hålla ihop klädedräkten (foto). Dessa har varit tillverkade i kopparlegering (t. ex. brons) eller järn.
Keramiken i kulturlagren kan dateras till perioden 100-talet f. Kr till 100-talet e. Kr, medan de flesta fibulorna troligen tillverkats under det första århundrandet e. Kr. Möjligen är ett par av fibulorna några hundra år yngre. Eftersom djurbenen påträffas ihop med dessa fynd tror vi att djuren har levt någon gång under denna tid.
På måndag får vi besök av en expert som ska hjälpa oss att reda ut en del frågor kring lagren. Hur har de bildats och vad representerar de egentligen?
