Södra Bredestadsdalen i Småland var en viktig knutpunkt för kommunikation och säte för en vikingatida storgård för 1000 år sedan. Det visar flera arkeologiska undersökningar under 2000-talet. På fredag invigs den nya vägen.

Vi har tillsammans med Jönköpings läns museum undersökt flera fornlämningar i området eftersom väg 32 och 132 får nya sträckningar.

Södra Bredestadsdalen, sydost om Aneby i norra Småland, är ett område rikt på fornlämningar. Redan för 3000 år sedan, under bronsålder, togs området i anspråk för bete, men det var under äldre järnålder, 500 f Kr – 400 e Kr, som bebyggelsen expanderade. Då brukades hela dalen. Det finns flera gravfält och gravar, bland annat en rest sten, och stora områden med röjningsrösen som kan dateras till denna period. Arkeologerna har undersökt en mindre gård med ett bostadshus och en ekonomibyggnad från denna tid.

Ett av gravfälten i dalen innehåller också gravar från yngre järnålder 400–1050 e Kr. Under tidig medeltid, 1050–1350, fortsätter området att vara betydelsefullt. Bredestads kyrka är från 1100-talet, invid kyrkan står en runsten från 1000-talet, och i området fanns häradets tingsplats. Förbi kyrkan och runstenen kan man än idag färdas en bit på den gamla medeltida vägen från Kalmar till Stockholm. Under tidig medeltid, fram till digerdöden vid mitten av 1300-talet, var Bona som idag ligger intill kyrkan, huvudgård i ett medeltida godskomplex som även omfattade Bredestad och Kristineberg.

I en grav från vikingatid hade den här båtniten av järn lagts ned som gravgåva. Niten som är av järn är 5 cm lång med en rombisk bricka i vardera änden. Personen som kremerats och begravts var en ung vuxen individ.

En viktig fråga inför de arkeologiska utgrävningarna som vi ville ha svar på var om det fanns en föregångare till det medeltida Bona, en storgård i området redan under yngre järnålder. Gårdar från yngre järnålder ligger i regel där byarna sedan länge legat i historisk tid. Det gör att de oftast inte är bevarade och att de sällan undersöks arkeologiskt.

En vikingatida storgård

De arkeologiska undersökningarna av lämningar i området, tillsammans med fynd och naturvetenskapliga analyser, har nu kunnat visa att det mycket riktigt har funnits en vikingatida storgård i området. Från mitten av 600-talet till omkring år 1000 e Kr fanns det en storgård med flera byggnader invid Vibäckabäcken mitt i dalen. Väster om bäcken låg bostadshuset där ägarfamiljen bodde. Det utgjordes av en pampig hallbyggnad med ett större centralt rum, lite som en sal, där man kunde samlas kring en eldstad i mitten av rummet. Vid ingången stod en vävstol, så alla besökare kunde se, de antagligen vackra tyger som man vävde på gården. Huset låg strax intill den medeltida vägen, vilket talar för att vägen fanns redan då.

I bostadshuset öster om bäcken hittades den här malstenen i ett stolphål. Malstenen är ca 10 cm stor och har tydliga facetterade, det vill säga jämna sidor, som visar att den har använts för att mala säd mot en annan större flat sten.

Pärlor och knivar

Resanden på vägen har på långt håll kunde se hallbyggnaden där den tronade mitt i dalen. I huset hittades fina fynd, bland annat ett förgyllt bronsbeslag, delar av ringnålar, pärlor och fina små knivar. Öster om bäcken fanns ytterligare ett bostadshus, förmodligen för de som arbetade på gården. Här fanns också en bakstuga och ett mindre hus där man kunnat brygga öl. På gården har man ägnat sig åt flera hantverk, såsom vävning, järnframställning, vardagssmide, avancerat klensmide, trähantverk, bakning, ölbryggning och möjligen pärltillverkning. Nära gården fanns en grav där en ung vuxen individ hade begravts. Med sig i graven hade hen fått med sig en båtnit av järn. Båtniten utgjordes av en 5 cm lång ten med en rombisk bricka i vardera änden. De förekommer i bland i gravar från vikingatid, både i mans- och i kvinnogravar.

År 1000 rivs huset

Att gården var en storgård visas av de många byggnaderna, av att bostadshuet låg väster om bäcken och övriga byggnader öster om den, av de lyxbetonade fynden och av de många hantverk som bedrivits på platsen. Kring år 1 000 rivs hallbyggnaden och täcks över av ett tjockt avfallslager med skörbrända stenar. Det troliga är att huvudbyggnaden och gårdens övriga byggnader då flyttar till den plats invid kyrkan där gården Bona ligger än idag.

Invigning

Fredagen den 4 maj klockan invigs väg 32 mellan Sunneränga och Marbäck. Invigningen sker på pendlarparkeringen vid Blå grindar intill den nya vägen. Du kan parkera på gamla sågen vid Blå grindar, intill nuvarande väg 32.

Välkommen!

Läs mer på Trafikverkets hemsida.

Läs mer om utgrävningen av en vikingatida gård.

Ladda ner rapporten ”Bona – vikingatida storgård i norra Småland”.

Intill gården Bona står idag den här runstenen. Det kristna korset talar för att stenen är rest på 1000-talet. Bland runorna kan mansnamnet Håkan uttydas.