Arabiska silvermynt från vikingatid, dekorbleck från en knivskida och en förgylld agraffknapp. Det är bara några av de fynd som dykt upp vid den arkeologiska utgrävningen i Skälby.
– Det är fantastiska fynd, högstatusföremål som vi inte förväntade oss att hitta, säger arkeologen Fredrik Larsson.
I samband med att Västerås kommun planerar för ett bostadsområde i Skälbyområdets norra delar gräver Arkeologerna vid Statens historiska museer på två ytor under hösten. Det är ett område som inte undersökts i större utsträckning tidigare, men där det kan finnas lämningar av gårdar från äldre järnålder cirka 500 f Kr – år 0. För 2 000 år sedan var området en utpräglad landsbygdsmiljö med åkrar, gårdar och brunnar. Ett agrart landskap där gårdarna samarbetade inom en utsträckt bymiljö.
Utgrävningarna har pågått i några veckor och man har bland annat använt metalldetektor. Resultaten är över förväntan, berättar arkeolog och projektledare Fredrik Larsson.
– Vi befinner oss på en plats med väldigt gamla dateringar. Men vår metalldetektering har gett ett spännande resultat som inte passar ihop med dessa. De föremål vi hittat målar nämligen upp bilden av en yngre tidsperiod.
Enligt Larsson var fynden oväntade.
– Vi hade förväntat oss få fynd och äldre lämningar. Men inom dagens arkeologi har en systematisk och professionell användning av metalldetektering blivit ett nytt redskap för att kunna få fram ytterligare information och komplettera vår bild av förhistorien.
Det som har dykt upp är bland annat två dekorerade bleck i kopparlegering som kan ha suttit på en knivskida och en agraff-knapp från folkvandringstid (400–550 e Kr), en sorts manschettknapp och högsta mode bland män under den här tiden. Dessutom har arkeologerna hittat två islamska silvermynt från 700-talet som tyder på att de boende i området haft långväga kontakter. Det ena är en halvdrachm, som dateras till 770-talet e. Kr och är präglat i Tabaristan, de norra delarna av dagens Iran. Myntet har troligen kommit till Sverige under första halvan av 800-talet och gjorts om till ett hänge. Det andra myntet är klippt och dateras till 795–805 e Kr. Myntort är al-Muhammadiyya, vilket också är beläget i dagens Iran. Denna typ av mynt började importeras runt år 800.
– Sammantaget handlar det om högstatusföremål. Det är ett tecken på att det någonstans i närheten har funnits en gård där man har haft det lite bättre ställt. Kanske är vi på väg att upptäcka just den gården dit de här föremålen kan knytas, säger Fredrik Larsson.
Utgrävningarna pågår till mitten av oktober och det kommer att bli guidade visningar för allmänheten varje tisdag och torsdag vecka 40 och 41.
Mer info finns på uppdragssidan
Kontaktpersoner
För mer info och pressbilder kontakta arkeolog/projektledare Fredrik Larsson.
För pressbilder: https://flic.kr/s/aHskJPyJhW
https://www.flickr.com/photos/arkeologiuv/sets/72157674006003118
Ladda ner pressmeddelandet här (PDF)
