En stor del av ett arkeologiskt fältuppdrag består i att föra in mängder av information i en databas. I databasen finns sedan uppgifter om lämningar, fynd och prover – och mycket annat intressant.
I relationsdatabasen Intrasis 3 skapas sedan som namnet antyder, relationer mellan all information som undersökningen genererat. I vilket hus påträffades hammaren? I vilken ordning byggdes huset? Vilket av alla husen på platsen är äldst-och hur gammal är den? Vår databas tillhörande Gruvbron-undersökningen bågnar nu av all spännande information!
Eftersom lämningarna på platsen var djupstratifierade – det vill säga att händelser från olika tidsperioder fanns staplade på varandra i slaggvarpen – jobbar vi med s.k. single-context-metodik. I fält undersökte vi därför lämningarna i tur och ordning i varpen, de yngsta banades fram först och de äldsta sist. Varje objekt vi banade fram (exempelvis en trästolpe) tolkades som en del av ett större sammanhang, en kontext (exempelvis ett hus). Genom den stratigrafiska analysen ordnas sedan de olika kontexterna i en relativ kronologisk ordning. För att illustrera hur allt häger ihop skapas matriser. Matrisen visar relationer samt vad som är yngst och vad som är äldst. På figuren visas alla de ingående stratigrafiska objekten i hus 54. Hus 54 är hyttan som är daterad till 1700-talet. Som ni ser består hyttan av många olika delar. Figuren visar även vilka över- och underrelationer själva hyttan har. Vilka lämningar och händelser kom före och vad kom efter? Svaret är kanske föga överraskande: handlingar med deponering av slagg!
