Spår av hägnader och andra anläggningar från ett medeltida gårdslandskap där människor levde och brukade jorden för länge sedan, hittade vi under de intensiva dagarna i fält. Strax före sommaren avslutades fältarbetena i Lillkyrka men ett första intryck kan vi presentera redan nu!
Det var intensiva veckor i fält med igenfyllning av schakten och annan logistik. Nu påbörjar vi registrering och analysarbete av det arkeologiska materialet. Först när detta är gjort kan vi säga vilka resultat vi har uppnått och vilken ny kunskap vi har fått om Kärsta och Åsta i äldre tider.
De tre delområdena skiljer sig något från varandra, men alla innehöll många stolphål, störhål och gropar. Platserna låg längs med motorväg E20 som byggdes ut i slutet av 1990-talet. Då fick också arkeologer tillfälle att undersöka stora sammanhängande områden och resultatet från den utgrävningen kan vi nu använda i analysarbetet för våra arkeologiska lämningar. Det finns knappt några ytor som saknar anläggningar men några tomma partier kan vara gränser mellan intensivt nyttjade områden, kanske mindre odlingsytor och beteshagar, kontra områden som används för andra ändamål.
Under fält arbetade vi med hypotetiska tolkningar kring vilka anläggningar som kunde tänkas vara del av samma konstruktion. Sannolikt handlar det om spår efter väggar och tak till byggnader, men också gärdsgårdar eller hägnader som avgränsat olika delar i gårdsmiljöerna.
Mynt och knackstenar
Fyndmaterialet består till stor del av diverse metallföremål, bland annat mynt från 1600–1700-talet, en del av en skära, en hästsko, hästskosömmar och metallbleck, både av järn och koppar. Det finns även ett tiotal knappar av koppar som visar att dräktdetaljer förekommer. Förutom metaller har vi också hittat keramikskärvor liksom ett par verktyg av sten, ett bryne och ett par så kallade knackstenar/löpare. De sistnämnda var en typ av ”allredskap” och kunde fungera både som hammare och mortel.
Inget föremål kan dateras till en specifik del av järnåldern eller medeltiden i nuläget. Men metallbeslagen är ännu inte konserverade och de kan innehålla dekorer och andra kännetecken som gör det möjligt att peka på en särskild tidsperiod.
Vad berättar växtmaterialet?
Vi samlade också in ett förhållandevis stort antal jordprover i förhoppningen att växtmaterialet kan säga något om vilka delar av gårdsbebyggelsen det är som vi har undersökt. Avsaknad av föremål kan tyda på ekonomibyggnader och fähus å ena sidan. Å andra sidan är det känt att den medeltida periodens föremålsvärld är förhållandevis sparsmakad om man ser till agrara miljöer. I våra medeltidsstäder vet vi att det har funnits en rik föremålsvärld bestående av ben- och träföremål förutom verktyg och redskap av metall. Ofta hittar vi också och glas- och keramikkärl liksom dräktdetaljer och mycket annat. Den bilden stämmer inte riktigt med landsbygdens gårdar. Undantaget är gårdar som brukats av samhällets översta sociala skikt. Där kan vi se att man omgivit sig med ett mer mångfacetterat föremålsmaterial.
Nu börjar arbetet med att registrera fynden och analysera djurben liksom jordprover. Vi kommer också att skicka in material för 14C-datering. En specifik analys rör en rekonstruktion av Hjälmarens strandzon före sjösänkningen.
Detta återkommer vi till!
