Missa inte sista datum för att skicka julkort, ibland kan det nämligen ta lång tid innan meddelanden når fram, till och med över 100 år. Från runor till flaskpost – tredje advent ägnas åt kommunikation genom tiderna.
Nu brinner det lite i knutarna för dig som envist fortsätter att skicka traditionella julkort. Det är hög tid att hitta en brevlåda eftersom sista datum för posten är 16 december för julfrimärke och 19 december för vanligt frimärke. Eller så skickar du kanske redan alla dina julhälsningar digitalt? Kommunikation kunde ta sig lite olika uttryck förr, men spår efter hur människor interagerade och kommunicerade med varandra skriftligen eller via ristningar i sten och metall, finns det rikligt av i det arkeologiska materialet.
Magisk skyddsformel
Kolla in den här urcoola modellen av en runplatta i bly som hittades under utgrävningarna i Pryssgården i Norrköping! Den är ungefär lite mindre än en hockeypuck, dateras till 1200-tal och inskriptionen kan vara en magisk skyddsformula. På ena sidan av föremålet finns fem prydliga rader med runor och även på andra sidan finns ristningar, möjligen ett eller flera kors. Inskriften är på fornsvenska. En del av texten kan tolkas som ”komma oskadd från förbannelserna” eller möjligen ”från banemännen”. Om detta är riktigt, kan föremålet tolkas som att det skulle ge någon form av skydd. Liknade föremål har bland annat hittats på Köpingsvik på Öland, där de har tolkats som att de har använts i riter och för att avvärja ont.
Ristat i runor
Ett äldre tegelgolv, ett fragment av en runsten och sopor från vikingatiden. Det hittades under schaktningsövervakningen vid Vada kyrka i Uppland och nu kommer rapporten. Runstensfragmentet var rätt litet men det visade sig att det gick att pussla ihop med en annan bit som hittats sedan tidigare. Enligt Magnus Källström på Runverket vid Riksantikvarieämbetet kan de båda fragmenten ihop troligen läsas ” Ragn-(?)… lät göra … och Ragnvi … och (el. högg?) efter sin dotter.”
Läs mer om fynden i Vada kyrka
Iohannis Folqvinson och Henrici Gabelbanc i Enköping
Under den arkeologiska utgrävningen av det medeltida kvarteret Traktören i Enköping lärde vi känna två invånare vid namn när två sigillstampar hittades. Det är ovanligt eftersom föremålen var både värdefulla och viktiga för ägarna, de fungerade som dåtidens identitetshandlingar och användes för att signera brev och avtal på samma sätt som vi använder våra namnteckningar idag. Därför skulle de förstöras om ägaren dog, så att ingen annan kunde använda dem.
Stamparna som vi hittat har tillhört en Iohannis Folqvinson och en Henrici Gabelbanc. Båda stamparna är ganska lika varandra, runda och med namnet skrivet längs en bård, omkring ett vapen eller bomärke i mitten. Namnen föregås av ett ”s”, för ”sigillum”.
Läs mer om medeltida Enescopinge
Ärkebiskopens signatur
En unik sigillstämpel från 1300-talet som tillhörde ärkebiskopen Petrus Philippi hittades på Biskops-Arnö. Det var när Arkeologerna undersökte området med metalldetektor i samband med att en ny ledning för vatten och avlopp skulle dras sigillstampen dök upp. Stampen är bara bevarad i form av ett fragment, cirka 2 x 4 centimeter stort, och gjort av kopparlegering.
På Mälarön Biskops Arnö fanns under medeltiden en borg, som fungerade som ärkebiskoparnas sommarresidens. Ärkebiskopen Petrus Philippi (1332-1341) hade redan innan han valdes till ärkebiskop förvärvat ett så högt anseende att blivit provinsialprior (huvudman) för dominikanorden i hela Norden. Han var även aktiv när det gällde uppförandet av borgen.
En stamp är en graverad stämpel för sigillavtryck i vax eller lack. Stämpeln har identifierats av statsheraldiker Henrik Klackenberg på Riksarkivet. Att det är ett fragment gör det extra intressant, eftersom en personlig sigillstamp ofta förstördes i samband med att ägaren dog.
Flaskposten som gömdes i hamnen
…Och så till sist, meddelandet som nådde fram efter 110 år. Mitt under brinnande storstrejk 1909 lade en man vid namn Sven Thure Nilsson ner en handskriven lapp i en flaska. Den gömde han sedan vid hörnstenen till ett hus som byggdes ovanpå det gamla kronobränneriet från 1700-talet i Inre hamnen i Norrköping. Meddelandet är daterat till den 15 september 1909 ”under pågående strejken i Norrköping”. Genom ett omfattande detektivarbete lyckades arkeologerna spåra lappskrivarens barnbarn.
Så till slut nådde meddelandet fram – även om det tog över 100 år. Hoppas dina julkort kommer fram snabbare!
