Den här konstruktionen med sten och stockar ser kanske inte så mycket ut för världen. Men den är en del av rustbädden till bastionen Christina Regina (Drottning Kristina) i Göteborg och en bärande del i stadens befästning. Rustbädden var den understa delen av befästningsverken och den stabiliserade bygget i göteborgsleran med ramverk av stockar och sten, innan man byggde den övre delen av bastionen.
Vi befinner oss strax utanför Skattehuset. Här är den gamla vallgraven ombyggd och har blivit Rosenlundskanalen. Befästningsverken är helt nedrivna. Men under ytan finns spåren kvar. På kartan ovan, från 1644 ser vi befästningsverken som då var nyligen ombyggda. Pilen visar platsen för rustbädden som nu har hittats. Vi ser Stora och Lilla Otterhällan och till höger Domkyrkan.
Men vad är det för märke på stocken till vänster? Vi tittar närmare. Här har någon karvat in ett bomärke. Bomärket var som en signatur som användes för att snabbt och lätt märka föremål. Vi vet inte vem som hade just detta märke. Det kan ha varit timmermannen som bearbetade stocken, kanske den som fällde trädet eller den som ansvarade för transporten. Däremot vet vi när det gjordes. Trädet – en fura – fälldes vintern 1637/38 och fördes nog till Göteborg ganska snart därefter.
Liknande bomärken har vi hittat på stockar från 1500-talsstaden Nya Lödöse, Gamlestaden, som lades ned när Göteborg byggdes. De är ungefär 100 år äldre, men märkena liknar varandra. Och, jo, de liknar hakkors. Det var en form som visserligen annekterades av nazisterna, men som är mycket gammal och vanlig. Ibland har den använts dekorativt, utan någon djupliggande symbolik. Det är förmodligen så vi ska se de här bomärkena. Figuren var lätt att rista in i trä och utseendet kunde enkelt varieras för att skilja olika märken åt.
