Tidigt i somras förundersökte vi ett område nordost om Norrköping som ligger inom sträckningen för Ostlänken. Fornlämningarna som berördes var bland annat en kvarn, en backstuga, en lada och tröskverk samt ett tegelbruk med tillhörande byggnader. I undersökningsområdet rinner Pjältån som mynnar ut i Bråviken i öst.
Tegelbruket omnämns i kyrkoböckerna första gången 1764. Till denna tegelbruksindustri hör lämningarna av en ugn, en torklada samt ett lertäkt där leran till teglet hämtades, lertäkten ligger dock utanför undersökningsområdet och har därför inte undersökts.
Tegelugnen var välbevarad och anlagd in en gammal åslänt. Den var uppbyggd av en kallmurad vägg och inuti fanns rester från den tegelbeklädda insidan, samt en del av en bänk i tegel där det obrända teglet placerades inför bränningen. På bruket har murtegel och taktegel tillverkats. Det har vi kunnat se på det material som hittades, bland annat i de utrakade lagren utanför ugnen. Vi hittade även en stor klump nere i Pjältån med murtegel som hade smält samman.
Men det intressanta med teglet är att vi faktiskt lyckats lösa en gåta som gäckat oss under lång tid. Förr stämplade tegelbruken ofta sina tegelprodukter. Stämplarna var unika för det tegelbruk där de tillverkades. Några exempel är S:t Petris tegel från trakten kring Lübeck som har en stämpel i form av en nyckel och bokstäverna SP på sitt taktegel, aposteln S:t Petrus var symbolen för himlanycklarna. Eller Sörbyteglet från Sörmland som är stämplat med S.S eller R.S. Vid undersökningar i Norrköping men även i Kalmar har vi hittat tegel med stämpelavtryck med en hittills okänd proveniens. Det gäller stämplingen BBN med en romersk siffra efter. Vi är nu övertygade om att detta tegel är tillverkat här, på detta tegelbruk! Vi tror att BBN står för Björnvikens bruk Norrköping.
