Få har nog undgått att kirskålen är ätlig. För många finns en särskild lockelse i att predika hur hatade ogräs på olika vis är förträffliga och bör tas till vara. För andra är detta mest irriterande. Berättelsen om kirskålen kompletteras också ofta med berättelsen att den är en gammal klosterväxt som odlats som grönsak. Kanske har den verkligen odlats i kloster, men oavsett vilket så har den likväl funnits i Sverige sedan åtminstone yngre järnålder. Däremot är frågan om huruvida den är en gammal odlingsväxt eller ej ännu ett mysterium.
Vad har vi egentligen för belägg för att kirskålen skulle vara en gammal odlingsväxt? Mycket få visar det sig. Det har till exempel hävdats att kirskålen odlades i den romerska köksträdgårdar – men när vi söker i romerska källor hittar vi den inte där. Däremot visar fynd från England att kirskålen verkligen växte vid romerska bosättningar och att den verkar ha introducerats dit. Detta kan tolkas som att den odlades, men det kan lika gärna handla om ett introducerat ogräs.
Ser vi till vad man skrev om kirskålen under medeltiden så är det överraskande många som även då nämner den som ett hatat ogräs, även när man kommenterar dess medicinska egenskaper. De äldsta beläggen för kirskålen plockats som grönsak verkar komma från 1300-talerts Polen, där man skördat späda stammar okokat soppa på dessa. Men inget talar för att den odlats. En liknande användning finns beskriven av Linné från Skåne 1749. Han skriver då att den ofta växter i trädgårdar och kålgårdar, men inte uttalat att den odlades. I de arkeologiska materialen är kirskålen vanlig både i och utanför trädgårdslämningar från 1000-talet och framåt. Oavsett om den odlades eller växte som ogräs så var den vanlig.
Kirskålen har verkligen ätits som grönsak i äldre tid, men utifrån källorna verkar detta snarast ha handlat om lokala mattraditioner som ansågs lite kuriösa och värda att notera. Kirskålen verkar annars ha varit lika vanligt och hatat ogräs som idag, och detta kan snarast tala för att den inte odlats. Det behövdes kanske inte. Kirskål fanns ändå, precis som idag, vilket är tydligt också i de arkeologiska materialen från Sverige. För vissa var det en tillgång, för andra mest irriterande.
