I Steneby på centrala Hisingen i Göteborg gräver vi under hösten 2025 en boplats från äldre stenålder. Genom strandlinjenivåer och fyndmaterial vet vi att boplatsen nyttjats av jägar- och samlargrupper under två perioder, dels under tidigmesolitikum för cirka 11 000 år sedan dels under senmesolitikum för cirka 8 000 år sedan.
Hittills har 15 skivyxor hittats vid den arkeologiska undersökningen i Steneby på centrala Hisingen i Göteborg. Skivyxan hör till det äldsta skedet på platsen, en cirka 11 000 år gammal bosättning/aktivitetsyta från tidigmesolitikum.
Skivyxorna är tillverkade av kraftiga flintavslag som bearbetats i eggpartiet och på smalsidorna. Formerna varierar, från breda yxor med utsvängda eggar till närmast rektangulära yxor med smala eggar. Namnet till trots tros de ha använts som skrapor för bearbetning av skinn.
Skivyxorna är tillverkade av kraftiga flintavslag som bearbetats i eggpartiet och på smalsidorna. Formerna varierar, från breda yxor med utsvängda eggar till närmast rektangulära yxor med smala eggar. Namnet till trots tros de ha använts som skrapor för bearbetning av skinn. I Västsverige betraktas skivyxan främst som en ledartefakt för den tidigmesolitiska Hensbackakulturen. Kulturkomplexet som fått sitt namn efter en boplats i Bohuslän dateras traditionellt till en period för drygt 10 000 – 11 500 år sedan. Dess utbredningsområde sträcker sig i huvudsak från norra Halland till Østfold i Norge.
Den rikliga mängden flinta vi nu gräver fram talar för att skivyxorna är tillverkade på platsen. Varför så många lämnats kvar är oklart men att hitta så många på en och samma boplats hör inte till vanligheterna. Förutom skivyxor finns det även gott om kärnyxor, ensidiga tvåpoliga flintkärnor och spån tillverkade från sådana kärnor, vilka också tillskrivs den tidigmesolitiska perioden. Däremot har vi endast hittat ett fåtal pilspetsar. Den bilden kan dock komma att ändras när fyndmaterialet, efter det att fältarbetet är avslutat, ska tvättas, sorteras och registreras.
De tidigmesolitiska fynden finns koncentrerade till boplatsens norra del. Under undersökningens sista vecka kommer en grävmaskin att skala av jordlagren ytterligare så att vi förhoppningsvis kan hitta samtida anläggningar som eldstäder och stolphål/gropar efter olika konstruktioner. Från dessa kommer vi att samla prover för makrofossil-, vedart- och kol 14-analyser. Samtidigt fortsätter grävningen av meterrutor inom de mest fyndintensiva ytorna för att ta tillvara flintan för morfologisk och teknokronologisk analys.
