Gravkonstruktionerna för människorna i Mellingeholm-Görla under järnåldern blir allt tydligare för oss. Vi har nu hittat ett antal nedgrävningar av urnor med ihopfösta brandlager från gravbål.
De senaste veckorna har arkeologerna undersökt området med hjälp av grävmaskin. Större delen av matjorden är nu bortschaktad och kvar finns potentiella anläggningar att undersöka vidare för hand. Anläggningarna varierar från härdar, stolphål, stenpackningar till nedgrävningar av urnor.
Att kremera de döda
Under järnåldern var det mycket vanligt att de döda kremerades. På gravbålet kunde den döda brännas tillsammans med personliga tillhörigheter eller gåvor. Det är inte ovanligt att osteologer, arkeologer med inriktning på att analysera ben, kan se att djur som hästar eller hundar har bränts tillsammans med den döda. Genom att analysera brandlagret kan arkeologer också ta reda på om särskilda växter har lagts på bålet.
Brandlagret som blev kvar efter det svalnade gravbålet föstes ihop, oftast i en urna, och deponerades på en väl vald plats där en överbyggnad konstruerades. Vad vi hittills kan säga om överbyggnaderna i Mellingeholm-Görla, är att gravarna i regel har markerats med en stenpackning och eventuellt en jordmantel för att bilda en större hög.
Arkeologerna som är på plats i Mellingeholm-Görla just nu har kommit ungefär halvvägs in i fältarbetet. Redan nu har ett flertal mer eller mindre intakta delar av urnor från äldre gravar hittats. I vissa fall finns bara en botten av urnan kvar eftersom vikten av överbyggnaden till graven har krossat kärlet, medan i andra fall finns nästan hela kärlet kvar. I de fall då en oförstörd urna påträffas tas dem in som preparat in till Arkeologernas kontor för att undersökas mer omsorgsfullt.
