Vi har tidigare berättat om de många olika bergarter som påträffats i undersökningen i Laforsen. Det finns bland annat kvarts, kvartsit, porfyr, flinta, jaspis, hälleflinta och grönsten, nästan alla i olika sorter/färger. Flera av dessa bergarter förekommer inte naturligt i området.
Att de hamnat på samma plats beror troligen på att olika grupper av människor samlats på boplatsen och har haft med sig redskap gjorda i det material som funnits i deras hemtrakter. Kanske har de även tagit med sig råmaterialet.
Flintan har rest längst, ända från Skåne eller kanske till och med Danmark. Troligen har den bytts från person till person och inte genom direktkontakt. Det kan vi ana, dels för att det är väldigt långt bort, dels för att människorna i Laforsen slagit flintan på ett annorlunda sätt än vad man gjorde i Skåne.
Bilderna visar några av arkeologernas favoritavslag från boplatsen och ett verktyg i flinta, bara för att visa hur den har blivit slagen.
Samtliga foton: Ida Åhlin.
