Ovanpå det stora gropsystemet som vi berättade om i det förra inlägget fann vi vid förundersökningen 2011 en stenkonstruktion som vi tolkade som en grav.
Vi hittade inget benmaterial i fyllningen, vilket kan ha flera förklaringar. Antingen kan benen med tiden lösts upp och inte bevarats, eller så har man helt enkelt inte nedlagt den döde, utan istället anlagt konstruktionen som ett minnesmärke över en anhörig som försvunnit eller vars kvarlevor begravts på en avlägsen plats. En konstruktion som anlagts i detta syfte brukar benämnas ”kenotaf” och sådana är inte helt ovanliga i vår förhistoria.
Vi hittade dessvärre inget fyndmaterial i graven, så vi vet inte riktigt hur gammal den är. Det stora gropsystemet och graven har dock ingen riktig koppling till varandra. De som anlade graven visste förmodligen inte ens att det fanns ett gropsystem på platsen när de placerade ut stenarna i konstruktionen. Gropsystemet vet vi att det grävts i förromersk järnålder (500 f.Kr. – år 0), på grund av fyndmaterialet i fyllningen. Eftersom graven är anlagd ovanpå nämnda gropsystem så kan vi sluta oss till att graven i alla fall inte är äldre än förromersk järnålder.
