I Johannebergs landeripark låg lekparken Barnens paradis när Göteborgs Jubileumsutställning firades 1923. På vår väg ner i markytan träffar vi först på lämningar från senare tiders aktiviteter, som inte tillhör fornlämning, det vill säga äldre än 1850. Rester efter Barnens paradis syns som en grusad yta ovanför trappan i parken.
När vi nu undersöker parken kan vi inte förbise det faktum att Johannebergs landeri låg mitt i det stråk som var utställningsområde 1923. Ofrånkomligen har detta, om än historiskt sett korta arrangemang, påverkat marklagret något. De attraktioner som erbjöds i Barnens paradis var tillfälliga och delvis byggda för att vara lättflyttade. Men ovanför den stora stentrappan i parken syns ett sandigt och grusigt område, som troligen kommit till inför jubileumsförberedelserna. Likaså förväntar vi oss se var den murade vattendammen legat när vi undersöker den lägre terrassen mot Korsvägen.
I Barnens paradis fanns en egen vaktparad med soldater i höga kaskar. Här erbjöds karuseller, ponnyridning och godsaker och där fanns ett lilleputtland befolkat av levande dvärgar (något som väckte blandade känslor redan då). Där fanns Pepparkakshuset och där fanns den sagolika gungan i form av en jättegubbe med två galoscher som barnen gungade i. Sago-Greta Holmgren gav ut barnens egen tidning – Paradisposten – som kom ut under utställningssommaren. Ett år senare, 1924, flyttade Barnens paradis in på Liseberg.
Alligatorn Smajet kom, tillsammans med flera syskon, till Jubileumsutställningen 1923. Alligatorerna köptes på postorder från en alligatorfarm i Florida. Hon och hennes syskon kunde beskådas på Barnens paradis vid Johannebergs landeri. Det måste ha varit lite si och så med djurhållningen och kännedom om alligatorskötsel, för syskonen överlevde inte. Om det är en skröna vet vi inte, men förre chefen för park och naturförvaltningen i Göteborg berättade för oss att syskonen ska ha begravts i grässlänten i Johannebergsparken nattetid. Historien kommer troligen från en tidningsartikel från 1954. Efter en artikel i Göteborg Direkt trädde dottern till mannen som ska ha begravt alligatorna fram.
https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/han-gravde-ner-alligatorerna-vid-korsvagen/reprcl!NNo0aYV5I@wTUUErDGCdOA/
Kommer osteologerna att hitta alligatortänder månne?
Smajlet överlevde prövningen och bodde från 1924 i tillfälliga lokaler på Göteborgs Stadsmuseum i Ostindiska Huset. Hon flyttades till Sjöfartsmuseet när akvariet var klart 1933 och där blev hon kvar till sin död 1987. Hon dog en kall vinternatt, troligen 66 år gammal. Dödsorsaken ska vara lunginflammation, som hon drabbats av då lokalerna ska ha hållits för kalla.
