På Skeke har nu schaktningen gått in på sin åttonde vecka och ett helt nytt landskap börjar nu framträda.
Platåhuset på toppen av Skekes höjdparti har rensats fram i sin helhet och det står nu klart att vi har lämningar av flera hus som stått på toppen. Fynd från folkvandringstid (400-550 e. kr.), vendeltid (550-800 e. kr) och vikingatid (800-1050 e. kr) finns i huset och består bland annat av pärlor, keramik, remändesbeslag, miniatyrlie mm. Stolphålen i huset verkar även vara av kolossalformat, i en sentida täktgrop i kanten av platån har ett av stolphålen naggats i kanten och verkar vara mer än 1 meter djupt och väl över en meter i diameter. Detta talar för att det på toppen av Skekes höjd under någon period stått en imponerande hallbyggnad kanske upp emot 6-7 meter i taknock. Bredvid platåhuset finns också flera mindre terrasshus som stått nedanför huset på toppen och möjligen varit i bruk samtidigt.
Flera så kallade blockgravar har också påträffats. Denna gravtyp utmärks av att stora block omringats med mindre block eller stenar lagda i en kantkedja och där innanför har man sedan lagt rester av kremerade människor tillsammans med gravgåvor och ofta täckt dem med en packning av stenar. Vi misstänker att dessa gravar kommer från perioden yngre bronsålder- äldre järnålder (cirka 1000 f. kr till 550 e. kr.) och för tillfället är vi uppe i minst fyra stycken riktigt stora gravar och flera mindre. Det finns även mindre gravar som mest består av små stenpackningar som vi tror kan vara gravar från yngre järnålder (550 e. kr. -1050 e. kr.), ett fynd av en vikingatida pärla och del av en dräktnål tyder på detta.
För tillfället har vi även tre stora skärvstenshögar på Skeke samt antydningar om minst lika många mindre av samma typ. Skärvstenshögar består som namnet antyder mest av skärviga stenar som gått sönder vid upphettning men innehåller ofta också avfall, begravningar av människor och offrade föremål. Vi kommer att undersöka skärvstenshögarna extra noga för att försöka förstå hur och när de byggts men också för att komma några steg närmare frågan om varför de uppförts. Teorierna är många: avfallshögar, gravmonument, offerplatser mm, och de har uppförts under nästan 2000 år i Mälardalen. Frågan om dessa högars funktion har diskuterats under en lång tid och det är uppenbart att det inte finns något enkelt svar på frågan vad de en gång har varit och varför man anlagt dem. Det är även intressant att man ofta ristat in skålgropar och hällristningar i närheten av dessa skärvstenshögar, något som vi även har spår av på Skeke.
Mellan dessa stora fornlämningar finns också stora ytor med kulturlager vilka innehåller avfallsmaterial från alla de saker som människor ägnat sig åt på Skeke under årtusendena. I lagren ligger delar av kärl i keramik, delar av lerklining från husväggar, rester av mat och matlagning såsom brända ben och lera från matinpackningar, bruksföremål av järn, exv. knivar och pincetter samt t o m en del av ett hästbetsel från yngre järnålder. Alla dessa lager skall vi gräva oss igenom för att få en inblick i människors födoekonomi, husgeråd och hur man hanterat sitt avfall. Det finns även flera rester av hundratals eldstäder, kokgropar, avfallsgropar, brunnar och stolphål som använts vid matlagning, hantverksaktiviteter och i bostäder mm. Även dessa kommer vi inom kort att sätta tänderna i för att så småningom kunna teckna en bild av det dagliga livet på Skeke.
