Husgrundsplatån i Skeke har visat sig vara långt mer komplicerad till sin uppbyggnad än vi från början hade kunnat ana. Den jämna yta som framträdde innanför husplatåns stenram, efter att grästorven avlägsnats, är helt konstgjord. På den ojämna marken under huset skymtar anläggningar och kulturlager från ett äldre skede, som vi ännu inte har undersökt. Huset har sedan grundlagts direkt ovanpå de äldre lämningarna. Stor möda måste då ha lagts på att jämna till ytan. Stora block och berghällar har kapats i topparna. Genom växelvis uppvärmning och avkylning har de bringats att spricka i skivor, som sedan använts som utfyllnad i skrevor och slänter. Därefter har ett tjockt lager av styv lera lagts ut ovanpå det hela. Man har sett till att leran också trängt ner ordentligt mellan stenarna och på så vis stabiliserat hela grundläggningen.
Att leta fram stolphålen efter ett stolphus i en moränbacke kräver ofta en hel del rensning, men brukar inte vålla några större problem för en van arkeolog. När flera av stolparna, som vid platåhuset i Skeke, snarare förankrats genom att byggas in i en stenpackning blir det betydligt svårare. Men ibland syns ändå tydligt stenfria håligheter där stolparna stått.
Husets stolpsättning är typiskt för folkvandringstiden, vilket är en datering enligt förväntningarna innan undersökningen började. Fynden från huset har dock vidare dateringar och visar att människor hållit till i området, förmodligen under hela järnåldern.
Arbetet med att leta fram och undersöka övriga hus inom undersökningsområdet har nu påbörjats. Vi vill försöka ta reda på vilka hus som varit samtida med platåhuset och om de i så fall har haft olika funktioner inom en gårdsmiljö.