En av de första riktigt spännande föremålen som dök upp på undersökningen var en så kallad bisten med en reliefhuggen farbror. Stenen var inte hel utan hittades i två delar. Detta väckte en del förtjusning hos oss! Och nu, idag hittade vi en likadan sten, fast spegelvänd, och denna gång något mer komplett med överdel!
Farbrorn på bilden var moderiktigt klädd med en kravatt runt halsen vilket var populärt under 1600-talet. Han en trång rock som är något bredare nertill, vilket kännetecknar en så kallad just-au-corps. En tät rad med knappar pryder rockens framsida. I sin högra hand håller han ett spjut. På skaftet återfinns ett draperi eller en bård av fransar som verkar vara i rörelse. Sådana förekommer ofta som tecken på rang eller visar att man har ett betydelsefullt ämbete.
Och, haha! Vi vet troligen vet vem bilden föreställer! På platsen för fyndet bodde nämligen under sista hälften av 1600-talet en viss Gillius Willemoth. Gillius var även en förmögen handelsman och bruksherre i handelshuset Willemoth i Nyköping. Han blev senare justitie- och politieborgmästare i just Nyköping, med ansvar för tullverksamhet, ekonomi och polisiär makt. Gillius avled år 1678 och ligger begravd i Nikola kyrka under gravhäll nr 48. Var och när han föddes är okänt, kanske härstammade han från norra Tyskland eller nuvarande Belgien/Holland. Stenarna har sannolikt varit en del av ett bislag till borgmästare Willemoths hus. Vad är då en bisten? Jo denna typ av stenar stod i par och utgjorde gavlar till två sittbänkar som var placerade vertikalt mot husfasaden, på var sida om ytterdörren.
Senare började tak byggas över bänkarna och bildade då en kanske mer välbekant byggnadsdetalj – förstukvisten!. Bislagstenarna fungerade som en slags firmamärken och berättade vem som var husets ägare eller vilken ställning man hade i samhället.
Jag vill gärna be er titta lite på detaljerna. Gillius hand som hänger lite på höften är rätt bedårande i sin enkelhet och knapparna väldigt prydliga!
Nå det blev en lång text idag, nästa blir lite lättsammare!
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!
Allt gott, Anna
