Det drar ihop sig i Åkroken… Det är en något decimerad styrka som fortsätter ett par veckor till, till den 2:a december. Johan Andersson och Björn Carlson slutar till vår stora sorg… De är ständiga källor till kunskap. Och så är de exceptionellt roliga också. Jag själv har också flyttat in till det varma och ombonade kontoret, men gör små avstickare för att kunna rapportera om vad som händer.
Det drar ihop sig… bara ett par veckor kvar. Men det blir nästan bara mer och mer intressant för var dag. Tänk att så mycket kan dölja sig i en till synes rätt obetydlig slänt. En stenstad, och massor med trähus. Och ofantligt mycket utfyllnadsmassor! Som de har jobbat för att göra staden beboelig, de har grävt och kånkat och grävt lite till. Vi hoppas att de har haft fler spadar än de två träspadar som vi har hittat, annars har det varit synd om dem i sanning.
Vi rör oss nere i de skumma hamnkvarteren i den unga staden, bland bryggor och gränder, fiskebodar och hantverkshus och troligen en doft av hav och tjära. Eller det kanske inte alls har varit skumt utan just och fräscht. Men det är inte lika roligt att skriva. Det har här varit en rätt avancerad träbebyggelse här. Och trät är väldigt bra bevarat, man får en riktig rumskänsla när man står mitt i något av ”husen”. Fränt.
Nästan för första gången under undersökningens gång har vi nu samtidighet, eller nästan samtidighet över hela ytan. Det som syns nu är allt lämningar från sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal. Också fränt.
Återkommer, förhoppningsvis på måndag med ett nytt inlägg.
Trevlig helg!
Anna
