Det fjärde årets undersökningar i Biskopstuna har ägt rum på borgkullen alldeles intill borgruinen, till skillnad från undersökningarna under tidigare år på borggården. Fokus har således flyttat från den omgivande borgmiljön med alla de människor och verksamheter som utgjort ärkebiskopens hushåll till själva stenhuset och dess omedelbara närhet.
Både i och intill stenhuset har man grävt tidigare. Det goda resultatet från tidigare års undersökningar visar att det finns bevarade lämningar av konstruktioner under dagens markyta väster och nordväst om själva borgkullen. Att det även finns bevarade lämningar i stenhusets omedelbara närhet har påvisats vid arkeologiska undersökningar från främst 1972. Resultaten från denna är viktiga och intressanta för en förståelse av borgens utveckling och funktion över tid. Dokumentationen är dock gjord i den tidsanda som då rådde, det vill säga att konstruktionerna stod i fokus medan andra spår som kulturlager inte är lika väl dokumenterade. Detta gör att det kan vara svårt att förstå vad det var man hittade då.
Vid undersökningen år 1972 uppdagades bland annat att det löper en 21 meter lång rad med stenar parallellt med stenhusets nordvästra mur. Den tolkades som en ”skoning”, men inte mer än så. Kanske tänkte man sig att det var en terrasskoning. Inför vår undersökning i år funderade vi i stället på om stenraden kunde vara grundstenar till ytterligare ett rum i stenhuset, eller kanske ett hus som revs i äldre tid. Idag finns det ju inga synliga spår ovan mark.
De lämningar som grävdes fram vid den äldre undersökningen väcker således många frågor som vi har kunnat besvara i år.
