Johannebergs landeri låg i händelsernas centrum i samband med Jubileumsutställningen 1923. Göteborg ville uppvisa nationens industriella framåtanda och moderna tekniska möjligheter i en tid av politiska oroligheter och världsomvälvning.

Jubileumsutställningen i Göteborg arrangerades för att högtidlighålla stadens 300-årsminne som visserligen inträffade 1921, men blev fördröjd till 1923. Utställningen växte successivt i storlek och omfattade stora delar av Göteborg, den gick från att ha varit en regional angelägenhet, till en nationell. Flera av dagens välkända byggnader och institutioner byggdes då, som exempelvis Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Liseberg och Svenska Mässan.

Det långa planeringsstadiet kantades av ekonomiska svårigheter och politiska oroligheter. Debattartiklar skrevs om klassamhällets orättvisor och om en stad som blev allt mer segregerad. Utställningsmotståndare ansåg att det var ekonomiskt vansinne att satsa så mycket pengar på en ”lyxutställning” samtidigt som landet led av ekonomisk depression efter första världskriget. En stor del av befolkningen var märkt av fattigdom och arbetslöshet. Bara några år innan jubileumsutställningen utbröt hungerdemonstrationer våren 1917 som en reaktion på svälten och regeringens hårdföra livsmedelspolitik. Österut hade tsar Nikolaj II abdikerat i februarirevolutionen och ryska revolutionen inletts.

Brödupproret i Göteborg den 5 maj 1917

Brödupproret, med demonstrationer och kravaller.

I maj 1917 samlades tusentals personer i en massdemonstration i Annedal, Haga, Masthugget och Landala. Hundratals kvinnor samlades vid butiker och krävde att få köpa bröd eller potatis. Butiker plundrades av växande folkmassor och militär och polis med sabel sattes in mot kravallerna. Många personer skadades. En person som kom att bli förknippad med brödupproret var Nelly Thüring, aktiv i socialdemokratiska kvinnoklubben. Göteborgs Morgonpost anklagade arbetarrörelsens organisationer som skyldiga och Nelly Thüring utpekades som initiativtagare och pådrivande. Hon tillbakavisade anklagelserna mot sig och menade att hon snarare manade till att folksamlingar skulle undvikas.

1918–19 antog riksdagen den reform som gav alla kvinnor över 23 år rösträtt och därmed gjorde dem valbara till riksdagen. Nelly Thüring (1875–1972) var en av de fem första kvinnorna i riksdagen 1921, vald för Göteborg. Hon var också ledamot av stadsfullmäktige, livsmedelsnämndens kvinnliga råd, vedbyrån och barnavårdsrådet. Relativt nyligen fick Nelly en trappa uppkallad efter sig vid Korsvägen, Nelly Thürings Trappa, strax intill landeribyggnaden.

Nelly Thürings trappa leder upp mot Johannebergs landeris huvudingång.

Demonstrationståg i Göteborg 1918 för kvinnors rösträtt.

Trots protester genomfördes jubileumsutställningen

Utställningsförespråkarna lyckades genomdriva förslaget, som klubbades igenom i fullmäktige 1920. Kort före invigningen pågick en strejk bland Göteborgs hamnarbetare som eskalerade då strejkbrytare sattes in. Strejken utvidgades till att också omfatta byggnadsarbetarna på utställningen. Dagen innan den skulle invigas av kung Gustaf V utbröt slagsmål och skottlossning mellan strejkande arbetare och strejkbrytare. Genom medling lyckades man lugna strejkarna och arbetet med utställningen kunde slutföras.

Kungen förklarar utställningen öppnad.

Albert Einstein håller tal på Liseberg.