År 1782 fick judar tillstånd att bosätta sig i fyra svenska städer: Stockholm, Norrköping, Karlskrona och Göteborg. Redan i slutet av 1700-talet byggdes en synagoga vid Drottninggatan och 1808 flyttades verksamheten till Kyrkogatan 44, där synagogan låg fram till 1800-talets mitt. Den nuvarande synagogan byggdes 1855.
Göteborg var redan från början på 1620-talet en stad med gott om människor från flera olika delar av Europa, särskilt holländare, tyskar och britter. De judiska invandrarna var relativt få i det sammanhanget, men flera av dem etablerade sig som grosshandlare och kom att tillhöra det mer förmögna borgerskapet. Inom Handelssocieteten i Göteborg, som tog tillvara handlarnas intressen, fanns det dock ett motstånd mot de judiska köpmännen och de fick i allmänhet inte bli medlemmar där. Argumenten känner vi igen – man ville skydda de egna, inhemska intressena.
År 1818 övertog ”handlande juden”, som tidens term löd, Levin Jacobsson och hans hustru Fredrica Jonas Johanneberg. Familjen var inte mantalsskrivna här utan bodde inne i staden, men de tycks ha haft Johanneberg som sommarnöje och lantbruk. I bouppteckningen efter Levin Jacobsson 1830 nämns ”2 holländska kor, 2 svenska dito och 1 ung kviga”. Gick de på bete vid Johanneberg?
Från familjen Jacobssons tid på Johanneberg har vi en första karta som visar trädgårdens utbredning, från 1820. Den omfattar ungefär det område som idag är kvar som ett grönområde öster om Korsvägen. Trädgården är indelad i prydliga bäddar, med raka gångar. Resten av landeriets område verkar fortfarande användas till slåtter eller bete.
Här ser vi också hur stort området för Johanneberg var. Det rosafärgade är byggnaderna 1820, det gröna är trädgårdssängarna. Själva trädgården omfattade inte bara dagens grönområde utan den sträckte sig ut i nuvarande Korsvägen. Hela Universitetsbiblioteket och Humanisten ligger inom landeriområdet och mellan Hovrätten och landeribyggnaderna fanns en ekonomibyggnad 1820.
