Få saker är väl så nära förknippade med Göteborgs historia som fartyg och hamnar. Stora hamnkanalen har fortfarande båttrafik, om än mest Paddan-båtar. Att också Östra och Västra Hamngatan en gång var kanaler känner nog många till, men visste ni att Packhusplatsen var en vattenyta fram till mitten av 1800-talet?
Här låg kronans masthamn, belägen strax innanför stadens försvarsverk. Den användes både till att förvara mastvirke och annat timmer, så att det inte skulle torka ut, och som en hamn för mindre båtar.
Redan under 1700-talet började man fylla ut delar av hamnen, framför allt i den norra delen. Kring mitten av 1800-talet var den helt utfylld och Packhusplatsen hade blivit till. Packhuset var en byggnad som användes för att förvara och kontrollera tullpliktiga varor, innan de kunde föras vidare. Göteborgs packhus uppfördes 1866. Kartan ovan visar hur området förändrats. Längst till vänster ser vi det nya packhuset och en annan nyhet, järnvägsspåren som ledde från Centralstationen, byggd 1856. Det var mycket som förändrades i staden kring 1800-talets mitt.
Nu förändras Göteborg igen när Västlänken byggs och samtidigt får vi möjlighet att undersöka de äldre spåren av staden. Västlänken går delvis rakt igenom den gamla masthamnen och arkeologer från Arkeologerna tillsammans med specialister på marinarkeologi finns på plats här för att dokumentera och ta vara på det som kommer fram. Och vad hittar vi i hamnen, om inte båtar! Begravda under leran finns resterna av minst tre båtar från 1600- och 1700-talen. Det är små hemförarbåtar, 15–20 meter långa, som användes för att forsla varor från större fartyg ute på redden in till staden.
Undersökningen av vraken pågår just nu. Vi vill ta reda på hur båtarna var byggda, hur gamla de är och varför de ligger där de ligger. Kanske finns det spår av lasten kvar i något av vraken? Vi kommer att rapportera här på bloggen och på vårt Instagramkonto så fort det händer något nytt.
