1879 års karta över Norrköping visar de regleringar och utvidgningar av stadsplanen som gjordes under 1860- och 70-talen. Ett av kvarteren heter Åbodarne och ligger inom det område som vi nu undersöker.

Området är beläget mellan den äldre sträckningen av Lillån i öster och det som var Kronobränneri och senare Kronomagasin i väster.

Utdrag av karta över Norrköping från år 1879, upprättad och utgiven genom Norrköpings stads byggnadsnämnd, lantmätaren Alfred Rudolf Lundgren. Förvaras på Norrköpings stadsarkiv.

Kvartersnamnet har sitt ursprung i slutet av 1700-talet. På Norrköpings stadsarkiv förvaras en karta som är upprättad år 1798. Kartan rubriceras bl a som ”De delar av NORRKÖPINGS STADS Jord, som til Stadens utwidgande redan blifwit och widare blifwa til åbygnad och perpetuel ägo, intagna inom sjefwa Stadens Rågång……..”.  Kartan visar ett ca 100×110 meter stort område som kallas ”Qvadraten Åbodarne”. Den torgliknande Fyrkanten omges av gator: ”Norra och Södra åbod Gatan, samt wästra och östra åbod Gränd”. Från kajen i söder leder även ”Mellan Gränd” fram till en ca 30×60 meter stor yta. Detta rektangulära område (nr 10) kallas: ”Öppen plats til wedgård och uplagsplats för Stadens almenna behof”. Platsen omges av 19 tomter (nr 11-29), som beskrivs ”en åbotomt til uplåtande åt enskilte personer”. Enligt ett tillägg i kartbeskrivningen från början av 1800-talet skulle gatorna stensättas och tomternas förses med plank.

Utsnitt av karta från år 1798, som förvaras på Norrköpings stadsarkiv. Östra delen av ”Qvadraten Åbodarne” kom på 1879 års stadskarta att få kvartersnamnet Åbodarne.

De aktuella tomterna har fungerat som omlastningsplatser för flera av stadens näringsidkare från slutet av 1700-talet och några decennier in i 1800-talet. Vi får tänka oss att fartygen legat utmed kajen på Strömmens norra sida och att man lastat av varor till respektive tomt. Därefter transporterades varorna med häst- och vagn från de olika tomterna in till staden. Varor kan också ha forslats i motsatt riktning och skeppats ut. Flera av namnen som finns upptagna i början av 1800-talet utgör välbekanta norrköpingssläkter. Här förekommer bl a tobaksfabrikören Daniel Fredrik Swartz (21), brukspatronen Christian Eberstein (15-18), källarmästaren Egge (11 och 12) och byggmästaren Abraham Pousette (19 och 20).

Utsnitt av Norrköping år 1876. Litografi av P. Laurentz Andersén. Här kan vi få en uppfattning om hur det kan ha sett ut när fartygen lade till utanför omlastningsplatsen ett halvt sekel tidigare.

Vi har påträffat det kullerstenslagda området (nr 10) och lämningar av de kringliggande tomternas bodar, samt föremål som kan berätta om verksamheten och vardagen kring denna del av Norrköpings ganska okända tidiga industrihistoria.

Den kullerstenslagda torget (nr 10 på kartan från år 1798)i mitten av ”Qvadraten Åbodarne” rensas fram.

Det nästan 2000m2 stora torget har varit kullerstenssatt – ett ganska omfattande arbete. Samtliga stenar har fraktats ut till området.