Nu har arkeologin fortsatt både i den spännande Systrahagen i Pryssgårdsparken, Norrköping och vidare upp i parken längs E4:an. Bland resultaten finns ett förromerskt långhus på 30 meter och gropsystem från yngre bronsålder, fulla med keramikskärvor från olika kärl.

I Systrahagen, närmast Fiskebyvägen i södra delen av Pryssgårdsparken, har den fina gårdsmiljön som vi skrivit om tidigare här på bloggen nu utökats. Lämningarna i området är mycket välbevarade och vi har fått fram fina avtryck efter ett 30 meter långt hus, ytterligare ett långhus som tyvärr tidigare skadats vid ledningsgrävning, eldstäder för matlagning, en ugn som haft en överbyggnad av lera, en brunn och hägnader som har ramat in gårdstunet. Det stora långhuset är indelat i flera rum, varav ett utgör kök och bostad, och andra olika förråd och ekonomidelar. Fynden är fåtaliga och utgörs av enstaka keramikskärvor och malstenar. Utifrån konstruktion och kol-14 dateringar från förundersökningen kan vi datera långhuset till århundradena strax före Kr f, den period vi kallar förromersk järnålder.

Längre upp i Pryssgårdsparken undersöker vi tre områden med boplatslämningar. Anledningen till undersökningen är den gång- och cykelväg som Norrköpings kommun ska bygga genom parken. Alla tre områdena passerar i utkanten av boplatslägen från yngre bronsålder och äldre järnålder. Vi har därför inte hittat några spår efter hus, utan istället eldstäder, hägnader och gropar. Ett par av groparna har varit stora, upp emot åtta meter i diameter. De har innehållit sot, träkol och skärvsten samt ett flertal keramikskärvor. Utifrån keramikens form och utseende kan vi datera groparna till yngre bronsålder.

 

Ett långhus på 30 meter. Närmast i bild syns de blåfärgade käppar som markerar huset östra gavel. De rödfärgade parställda käpparna markerar var takbärande stolpar i huset har stått.

Ett av gropsystemen innehöll rikligt med keramikskärvor från olika kärl. Här visning av några.