De senaste dagarna har vi jobbat med att inventera och mäta in växter, träd och gränser i den övergivna prästträdgården i Östra Eneby. En hel del av det som är synligt i dagens trädgård, exempelvis gränsdiken, har sitt ursprung i den fruktträdgård som finns utritad på en karta från slutet på 1600-talet.
Innan vi mätte in de gamla fruktträden märkte vi upp dem med plastband. Här står Janne Johansson, Katarina Sköld och Alf Ericsson vid ett av de äldsta fruktträden i prästträdgården. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.
I veckan tittade ett stort bestånd med spansk körvel upp mellan löven. Växten användes förr som både medicinal – och kryddväxt. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.
Vi har också jobbat med trädgården under mark och undersökt trädgårdsgångar från 1700-talet och äldre odlingslager, som troligen går tillbaka till medeltiden. Odlingslagren är förvånansvärt tjocka, upp till en meter. De har byggts upp genom långvarigt bruk med intensiv gödsling med hushållsavfall och dynga, detta gör att vi tolkar dem som kålgårdar. I äldre språkbruk betydde kåhl allt grönt som gick att äta – det odlades alltså inte bara kål här. Kålgårdar är närmast jämförbara med vad vi kallar köksträdgårdar idag. I historiskt källmaterial nämns att det var kvinnorna och barnen som skötte trädgårdsodlingarna. Troligen var det prästfrun som hade ansvar för kålgårdarna i Östra Eneby, även om hon säkert hade pigor och drängar som skötte grönsakslanden.
Alf Ericsson undersöker grusbelagda trädgårdsgångar och ädre odlingslager. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.
Hushållsavfall från kålgårdarna; trasiga keramikkärl, blomkrukor, mynt och kritpipor. Myntet till höger är präglat år 1719. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.
Vi har också samlat in jordprover i de äldre odlingarna, som kommer att analyseras av vår arkeobotaniker Jens Heimdahl. Vi håller tummarna för att det finns bevarade fröer i våra prover, med informationom vad som en gång odlades i prästgårdens kålgårdar.
