Veckans blogg från Örja handlar om fyndet av ett välbevarat hästskelett från gård 20. Skelettet kom i dagen redan i samband med schaktningen. Det låg i ett lager med raseringsmassor av sten, tegelstenar och lera, troligen från en riven byggnad. Bland massorna hittade vi flera delar från lerkärl, bl.a. trefotsgrytor. Detta talade för att hästen inte var nutida, utan grävdes ned på platsen för minst tre eller fyra hundra år sedan. Men varför hade hästen grävts ned på gårdstomten? Hur gammal var den och varför hade den dött?

Claes och Bo gräver fram hästskelettet

När Bo Knarrström fick ett kraftigt utslag på metalldetektorn efter något järnföremål som låg under hästens bröstkorg, började vi fundera över om hästen hade grävts ned i samband med de dansk-svenska krigen på 1600-talet. Kanske hästen i sådant fall hade ingått i kavalleriet, antingen på den danska eller svenska sidan? Att hästens ena bakben verkade ha avlägsnats innan den lades ned i gropen gav ytterligare näring åt vår hypotes att det kanske rörde sig om en kavallerihäst. Vi enades därför om att tillkalla en tecknare för få gjort en professionell ritning av skelettet. Till vår stora glädje var arkeologen och illustratören Loic Lecareux beredd att med kort varsel ta på sig en sådan uppgift.

Hästen ligger utsträckt på vänster sidan, med halsen och huvudet vänt bakåt, så att huvudet vilar på ryggen med mulen riktad åt väster
Närbild av hästens huvud

I början på den här veckan var dokumentationen av skelettet äntligen klar och det var dags att plocka upp de olika benen. Under bröstkorgen fann Bo en spik och en nit av järn med detektorn. Några delar till ridutrustning, som t.ex. stigbygel, sadel- och seldonsbeslag, fanns det inga spår efter. Därmed kan vi i nuläget inte heller, vare sig bekräfta eller avstyrka, tesen om en kavallerihäst från de dansk-svenska krigen.

Hästskelettet är mycket välbevarat. En preliminär bestämning av benen, utförd av osteolog Annica Cardell, visar att rör det sig om en ung individ, troligen mellan tre och fyra år gammal. Hästen har haft en mankhöjd på mellan 153-157 cm, vilket innebär att det rör sig om en mindre häst. Fortsatta analyser får utvisa om hästen har fler skador, som kan svara på varför hästen dog.

Under den gångna veckan har vi haft flera besök på grävningen, både av fackfolk och av allmänheten.

Osteolog Annica Cardell diskuterar benfynd med Ulrika
Gästande arkeolog Edith Peytremann (t.v) från Frankrike hjälper Karin med fyndtvätten. Edith jobbar som arkeolog vid den statliga byrån INRAP (Institut National Recherhes Archeologiques Préventives), som utför uppdragsarkeologiska undersökningar

Vi har även haft två visningar. Tisdag fick vi besök av personal från Teknik- och Stadsbyggnadsförvaltningen i Landkrona och på torsdagen kom en grupp med arkeologistuderande från arkeologiska institutionen i Lund.