Under den gångna veckan har vi avslutat undersökningen av den historiska bebyggelsen på de två sydligaste gårdarna nr 20 och 16. I veckans blogg ger fältarbetsledare Tyra Ericson sin bild av resultaten.
Vilka förväntningar hade ni inför undersökningen av gårdarna?
– Vi började undersökningen av Gård 20 med att handgräva en cirka 7 X 5 meter stor yta centralt på gårdsläget. Vi förväntade oss att hitta rester efter en huslämning med ganska enkel lagerföljd. Men istället fann vi förutom spår efter en byggnad en komplicerad lagerbildning med gropar och lerlager efter någon slags verksamhet.
Har ni fler konkreta spår efter byggnader?
– Ja, vi har hittat rester efter fyra längor på gård 20. De fynd vi hittar tyder på att gården var i bruk under 1200-1300-talet. Men vi vet ännu inte om alla fyra byggnader har stått samtidigt på platsen. Den norra längen avtecknade sig i marken i form av rännor och syllstenar efter husets väggar. Vi tror att denna byggnad har använts som bostad, eftersom vi hittat flera eldstäder. Huset har varit mellan femton och tjugo meter långt och har haft flera rum. De övriga husen var till skillnad från boningshuset helt byggda av trästolpar och har troligen haft olika ekonomifunktioner.
– En intressant sak är att gårdens västra länga kan följas genom tre byggnadsfaser, som troligen har följt ganska direkt på varandra. Åtminstone har man valt att utnyttja delar av samma yttervägg i flera av husen. Det är också i denna länga vi hittat de flesta fynden. Förutom djurben finner vi ovanligt många skärvor från serveringskannor. Det är lite konstigt för i bostadshuset hittar vi väldigt lite fynd, bara lite keramik, del av en kvarnsten, två glaspärlor och delar av en kam.
– Vi vet inte riktigt varför det finns så lite saker i boningshuset. Antingen har man städat huset innan man rev det, eller så var gårdens invånare inte särskilt välbeställda. Efter att bostadshuset revs använde man den gamla tomten till att anlägga flera ugnar eller torkanläggningar av lera. Vad man torkade vet vi ännu inte säkert. Men vi hittar många fiskben och även fröer av olika slag. Vi hittar också väldigt många små mynt av s k borgarkrigstyp, som användes på 1200-1300-talet. Kanske sålde man rökt fisk eller handlade med andra saker på gården, som kan förklara varför man tappade så många mynt och verkar ha serverat drycker.
– Efter 1300-talet har vi inga bevarade lämningar efter bebyggelse eller annan verksamhet på gård 20 inom utgrävningsschaktet. Lades gården ned under de kristider som följde under 1300-talet eller flyttade man bara gården en bit bort? Utifrån gamla kartor vet vi att det åter fanns byggnader på gården i mitten av 1700-talet och att bebyggelsen fanns kvar åtminstone en bit in på 1800-talet.
Vad förväntade ni att hitta på Gård 16?
– På gård 16, som legat strax söder om gård 20, förväntade vi oss att hitta rester efter en liten gård som bara existerade under en kortare tid. När vi schaktat bort matjorden framträdde rester efter syllstenar och raseringslager av lera som troligen är rester efter raserade klineväggar till två byggnader. Husen har varit cirka femton respektive åtta meter långa. Det finns rester efter eldstäder i båda husen, så troligen har det ena huset avlöst det andra. Vi har även hittat tegelpannor, som visar att husen hade tegeltak.
– Vi vet ännu inte exakt hur gamla husen är, men den keramik vi hittar tyder på att vi rör oss någonstans mellan 1550 och 1700. Till skillnad från gård 20, hittar vi massor av rester efter sönderslagna lerkärl, djurben och annat avfall på gård 16. Det innebär att husen mycket väl skulle kunna ha existerat under de skånska krigen i slutet av 1600-talet. Om så var fallet klarade gården sig undan nedbränning, för vi har inte hittat några som helst spår efter att husen skulle ha eldhärjats.
Om du blickar framåt vilka förväntningar har du på det fortsatta arbetet?J
– Jag tycker det ska bli spännande är att få alla analysresultat från området med ugnar och torkningsanläggningar på gård 20. Vad är det egentligen man har sysslat med? Har man bedrivit handel?
